Till vänster: Thomas Franzén, vice Riksbankschef 1989-1995 i blå skjorta. Till höger: Tidigare riksbankschef Stefan Ingves i kostym och slips, med en blå bakgrund.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef i 17 år, möter kritiken om inflationsmålet: ”Måste ha en riktning”. Foto: SVT/TT

Hans inflationsmål har styrt våra räntor i 30 år – höftades fram

Uppdaterad
Publicerad

Sjunkande räntor under många år har varit ett resultat av Riksbankens strävan efter att uppnå en inflation på två procent. Nu berättar arkitekten bakom målet att det togs fram i all hast och att han är förvånad över hur den sedan använts.

– Inflationsmålet var egentligen bara en höftning, som skulle kunna vara trovärdig. Men den var inte särskilt vetenskapligt underbyggd, säger Thomas Franzén, vice Riksbankschef 1989-1995.

Riksbankens inflationsmål har länge varit två procent, en siffra som styrt Sveriges räntor under flera decennier. När inflationen sjunkit till under två procent har Riksbanken återkommande sänkt räntorna i syfte att stimulera konsumtionen. Detta har resulterat i att Sverige haft en av världens lägsta räntor under lång tid.

”Höftade” fram ett mål

I dokumentären Skuldfeber berättar tidigare vice riksbankschef Thomas Franzén, som var med och satte Sveriges tvåprocentsmål på 90-talet, att det sattes utan djupare analys.

– Vi trodde inte det var en evig sanning. Men den här tron på två procent blev mer och mer intensiv ju längre tiden gick. Så även nu, 30 år senare, säger man att det är två procent som ska gälla, säger Thomas Franzén.

Svenskar bland de mest skuldsatta

Låg ränta var en global trend under 2010-talet. I dokumentären beskrivs hur Sverige ligger i framkant i den trenden.

Hushållens skulder i relation till sina inkomster har stigit i decennier, men det är när räntorna blir mycket låga som Sverige börjar sticka ut, visar dokumentären. Svenska hushåll har blivit bland de mest skuldsatta i världen. Mer än till exempel hushållen i USA, Euroområdet och Storbritannien. Bland annat har år av sänkta räntor gjort det billigt att låna.

– Pengarna har egentligen bara gått till att köpa bostäder. En bostad ger inte den avkastning så som en företagsinvestering gör, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi i Skuldfeber.

– En hel generation av unga vuxna lärde sig att räntan ska vara så här låg. Den kommer alltid vara låg. Bostadspriser kan bara stiga, det handlar bara om att komma in så man inte missar rallyt, säger ekonomireportern Andreas Cervenka.

Måste erkänna att de gjort fel

Sverige är inte ensamma om tvåprocentsmålet. Thomas Franzén tycker att flera centralbanker drivit på med låga räntor, på ett oansvarsfullt sätt, även om Sverige är en ytterlighet.

– Centralbankerna måste erkänna: Vi har sett misstagen, vi har gjort dem, vi förstår dem och vi tänker om. Men det är svårt. Det är också många som har att tappa ansiktet om man omvärderar det här.

Se Skuldfeber på SVT Play eller på SVT 2 den 24 oktober klockan 20.00.

Inflationen och räntorna – så hänger de ihop

Att höja och sänka räntorna är ett verktyg som Riksbanken har för att höja eller sänka inflationen i landet.

Inflationsmålet syftar till att bland annat skapa förutsägbarhet och en stabil prisutveckling i landet.

Källa: Riksbanken

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.