Bilden är en delad bild med tre sektioner. Den första sektionen visar en polis som går mot en tågperrong på en mörk station. Den andra sektionen visar en karta över Stockholm med flera röda markörer utspridda, vilket sannolikt indikerar specifika platser av intresse. Den tredje sektionen visar en person som står framför en blå bakgrund, delvis suddat ansikte.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför har det skett så många våldsdåd senaste tiden – och hur hänger allt ihop? SVT:s reporter förklarar läget. Foto: SVT

Hänsynslös våldsvåg i Sverige under januari

Publicerad

Det har varit en våldsam start på det nya året – ett trettiotal sprängningar och flera skjutningar har ägt rum bara i januari månad. Under veckan som gått har det skett tre dödsskjutningar inom loppet av 48 timmar.

– Det är en våldsvåg som återigen visar den råhet och hänsynslöshet som finns inom den organiserade brottsligheten, säger rikspolischefen Petra Lundh.

Under månaden har pressträffarna avlöst varandra. I torsdags framträdde justitieministern, rikspolischefen och statsministern tillsammans som beskriver den rådande situation som inhemsk terrorism.

– Att vi inte har kontroll över våldsvågen är alldeles uppenbart, sa statsminister Ulf Kristersson (M) då.

Ett hundratal poliser från runtom i landet ska nu skickas till Stockholmsregionen, som drabbats hårdast, för att försöka dämpa våldet.

Nätverk kopplas till sprängningar

Förklaringen till varför våldet ökar just nu är komplex. Dels har pågående gängkonflikter blossat upp på nytt, likt det som utspelade sig under våldsåret 2023, med samma involverade kriminella nätverk – bland andra, Foxtrot och Dalennätverket.

Handgranaterna som hittades i Blåsut samt sprängdådet i Bagarmossen misstänks vara riktade mot personer kopplade till Dalennätverket. Medan de två sprängdåden i Upplands-Bro misstänks ha varit riktade mot tongivande personer i Bronätverket som ingår i Foxtrot. Det visar SVT:s kartläggning.

Skjutningar som skett i utlandet, bland annat mordet på en gängledare som befunnit sig i Turkiet, har drivit på eskaleringen ytterligare.

Kriminellt ekosystem

Därutöver har det också skett flera sprängningar som i nuläget inte kan kopplas till just denna konflikt, utan snarare beskrivs som rena utpressningsärenden riktade mot både företag och enskilda näringsidkare.

Vid polisens pressträff i onsdags beskrevs detta som en ny utveckling i den kriminella miljön:

– Vi har sett hur ett kriminellt ekosystem har växt fram. Det är ett system där man erbjuder våld mot betalning, säger Hampus Nygårds, biträdande chef på Nationella operativa enheten (Noa).

Vad händer nu?

Hittills har polisen gripit ett 50-tal individer i minst 25 olika ärenden. Det rör sig om unga utförare, bombtillverkare och personer som har gripits utomlands. Polisen hävdar också att de har förhindrat väldigt många skjutningar och sprängningar, men trots det fortsätter våldet.

En förklaring till detta är att flera av de mest tongivande personerna befinner sig utomlands. Där kan de fortsätta ge nya uppdrag till nya personer som enkelt rekryteras via digitala plattformar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.