”Vi kommer göra det som behövs för att stoppa fusk och kriminalitet”, slog Försäkringskassans dåvarande generaldirektör Ann-Marie Begler fast 2016.
Jakten på kriminella och oseriösa aktörer intensifierades – och myndigheten har sedan dess stoppat utbetalningarna till 46 assistansbolag.
Med hjälp av dokument, domar och vittnesmål framträder en bild av varför bolagen har stoppats. Det handlar om systematiska skenanställningar, assistans som inte utförs, utnyttjande av arbetskraft eller att personerna bakom bolaget inte anses lämpliga.
– Det här är ofta väldigt organiserade upplägg som inte bara kräver kunskap om hur branschen och assistansersättningen fungerar – det kräver också att man har ett stort kontaktnät och att väldigt många personer är inblandade, säger Linus Nordenskär som är Försäkringskassans nationella samordnare med ansvar för assistansersättning.
Infiltrerar myndigheter
Det finns flera fall där assistansbolag misstänks ha infiltrerat Försäkringskassan i jakt på sekretessbelagda uppgifter om assistansberättigade.
Ett av fallen avgjordes förra året då en kvinna dömdes för grova dataintrång. Kvinnan, som jobbade på Försäkringskassan, blev erbjuden en chefstjänst i ett assistansbolag – och lämnade över listor med sekretesskyddad information om personer med funktionsnedsättning.
Assistansbolaget som låg bakom upplägget är ett av de bolag som fått utbetalningar stoppade och tillståndet indraget.
SVT:s granskning visar att det finns polisanmälningar kopplade till flera av de stoppade bolagen. Vi kan också se att flera av personerna bakom bolagen sedan tidigare är dömda för brott.
”Brukare blir handelsvaror”
Det vi hittar i vår granskning bekräftas i den myndighetsgemensamma rapporten Olle från i höstas. Där målas en mörk bild av en brottsutsatt bransch upp – med ”konstaterade kopplingar till såväl organiserad brottslighet som till våldsbejakande extremism”.
”Brukare blir handelsvaror och intäktsgeneratorer i cyniska upplägg med stora ekonomiska vinster för huvudmännen”, står det i rapporten.
Känner du till missförhållanden inom assistansbranschen som vi borde titta närmare på? Hör gärna av dig till oss.
Begrepp som används av myndigheterna
Skenanställning: När en anställning upprättas i syfte att någon ska få exempelvis uppehållstillstånd i Sverige, samtidigt som det inte finns någon tanke om att personen faktiskt ska tillträda anställningen.
Kluster: Nätverk runt arbetstagaren eller brukaren, till exempel anhöriga eller andra assistenter.
Brukarimport: När uppehållstillstånd möjliggörs för en person med funktionsnedsättning i syfte att begära assistansersättning. Ofta genom att anhöriga först söker arbetstillstånd.
Pappersassistent: När en person redovisar tid för utförd assistans trots att personen inte arbetar som assistent.
Källa: Rapporten Olle
Assistansen i siffror
• Det finns runt 980 privata assistansbolag med tillstånd och drygt 820 personer som anordnar sin egen assistans. Dessutom har alla landets kommuner assistans på något sätt.
• Den totala assistansersättningen som betalas ut uppgår årligen till runt 30 miljarder kronor.
• Försäkringskassan gjorde 258 polisanmälningar kopplat till assistansersättningen 2020, jämfört med 140 anmälningar året innan.
• Försäkringskassans totala återkrav och skadestånd gällande assistans uppgick till 464 miljoner kronor förra året, att jämföra med runt 133 miljoner året innan.
• Försäkringskassan har stoppat utbetalningarna till 46 assistansbolag sedan 2016, sju av dessa har sedan åter blivit godkända som betalningsmottagare. Det totala återkravet mot bolagen är runt 100 miljoner kronor.
Källa: IVO, Försäkringskassan