I Agenda Special: Energiutmaningen tar Agenda upp den energiutmaning Sverige står inför. Foto: SVT

Här är forskarna i Agenda Special: Energiutmaningen

Uppdaterad
Publicerad

I Agendas specialsändning den 13 november frågar redaktionen ut riksdagspartiernas energipolitiska talespersoner om energifrågan. Om Sverige menar allvar med elektrifieringsomställningen kommer elbehovet att öka kraftigt de kommande decennierna. Hur ska elproduktionen öka? Behöver vi samtidigt förändra hur vi lever våra liv och bli smartare med hur vi använder elen? Och vad kan svenska politiker göra för att i framtiden undvika rusande elpriser?

Utöver partiföreträdare kommer vi att intervjua ett antal forskare inom olika fält av energiområdet som får redogöra för fakta, utmaningar och vilka lösningar som enligt dem kan vara effektiva.  

Följande forskare kommer att delta: 

Nyhetsbloggen

Lina Bertling Tjernberg är professor i elkraftnät på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hennes forskning riktar in sig på hur man säkrar en hög tillförlitlighet i elförsörjningen. Utöver professuren så är hon föreståndare för KTH:s Energiplattform där högskolan samordnar tvärvetenskaplig forskning på energiområdet. Hon är också vice ordförande i sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo).

Louise Ödlund är professor i energisystem vid Linköpings universitet, där hon i samarbete med energibolag, industrier och fastighetsbolag forskar på hur vi kan skapa hållbara energisystem med ökad lönsamhet och minskad klimatpåverkan. Som en del i detta studerar hon hur industrier och byggnader kan effektivisera sin energianvändning och hur effekttoppar kan undvikas. 

Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för säkerhetsarbetet riktat mot dagens och morgondagens kärnkraftsteknologier. Han är också föreståndare för det nationella kompetenscentrumet ANItA vars uppgift är att ta fram beslutsunderlag för införandet av små modulära reaktorer i Sverige. Finansieringen av ANItA delas mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Filip Johnsson är professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola. Hans forskning är inriktad på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Forskningen behandlar dels tekniska frågeställningar avseende el- och värmeproduktion och dels hur hela energisystemet kan ställas om till år 2050. Han är även programchef för Mistra Electrification, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som studerar möjligheter och utmaningar med elektrifieringen.

Erik Berg är professor i kemi vid Uppsala universitet. Han arbetar på Ångström Advanced Battery Centre, en av Nordens största grupper inom batteriforskning. Målet är att utveckla batterier som har större lagringskapacitet och längre livslängd än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Som batteriforskare har han fått finansiellt stöd av bl a fordonsindustrin, just nu pågår ett projekt där BMW är med som finansiär. 

Markus Wråke är vd för Energiforsk, ett forsknings- och kunskapsföretag som driver och samordnar energiforskning. Energiforsk är ett icke vinstutdelande aktiebolag som ägs av energibranschen och statliga Svenska kraftnät, bland företagets uppdragsgivare finns såväl industrin och energiföretagen som myndigheter och EU. Markus Wråke är civilingenjör inom miljö- och vattenteknik och har en doktorsexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Han sitter i styrelsen för forskningsstiftelsen Åforsk, som delar ut bidrag till svenska universitet och högskolor för forskning med koppling till industri, energi och hållbar utveckling. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet