På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen utrett risken för dödföddhet. Det vill säga att ett barn föds utan livstecken efter den 22:a graviditetsveckan. I det här arbetet har Karin Källén, utredare på Socialstyrelsen och professor i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet, och kollegan Anastasia Nyman jämfört alla regioner och landsting med Stockholm, som är det största landstinget.

– Då ser man tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan olika regioner, även om man tar hänsyn till olika riskfaktorer. På så sätt ser man att risken för dödföddhet i exempelvis Region Skåne är 25 procent högre än i Stockholm, säger Karin Källén.

I Östergötland är den 50 procent, medan den i Västra Götaland är 30 procent högre, jämfört med Stockholm.

På efterkälken

Varje år föds i snitt fyra döda barn per 1 000 födda barn i Sverige. Med tanke på att det föds mellan 115 000 och 120 000 barn varje år, är alltså risken att drabbas liten.

Men för varje förälder är ett dödfött barn en katastrof. Dessutom har andelen barn som föds utan livstecken inte minskat de senaste tio åren. Från att nästan ha haft lägst risk för dödföddhet i hela världen, har Sverige halkat efter, inte minst jämfört med våra grannländer där risken att drabbas är betydligt lägre.

Sammantaget visar Socialstyrelsens rapport att sjukvården kan göra mer för att minimera risken ytterligare.

– Det finns möjlighet till förbättring, säger Karin Källén.

Tydligt samband

Forskning har identifierat en rad faktorer som ökar risken för dödföddhet, som eventuell övervikt eller fetma (hög BMI) hos mamman, tidigare missfall, om mamman är född i Mellanöstern eller i Afrika söder om Sahara, eller om mamman har låg utbildning.

– Kvinnans ålder påverkar också, framför allt om det är första barnet. Då är det nästan ett linjärt samband. Ju äldre kvinnan är, desto högre är risken, säger Karin Källén.