När vi kommer hem till Rasoul är han inte hemma, kvar är dotterns leksaker, kläder och den julklappen som familjen aldrig fick ge henne. Han orkar inte vara kvar i Sverige för här påminns han om timmarna när hans dottern var på väg hem från mamman men aldrig dök upp.
I lägenheten tar i stället hans syster och föräldrar emot oss – och vi ringer honom där han befinner sig idag, i Irak.
– Enda anledningen till varför jag har slutat leta är för att mina pengar har tagit slut, berättar Rasoul.
Kampen att få tillbaka dottern hade kunnat vara lättare, menar Rasoul – bara myndigheterna hade agerat snabbare och mer effektivt.
– Jag har varit så nära att få tillbaka henne flera gången och varje gång var myndigheterna för långsamma.
Träffade dottern i Marocko – ”räckte inte som bevis”
Sedan dottern fördes bort av sin mamma, har Rasoul varit i Marocko flera månader åt gången. Och för varje ledtråd om var dottern befann sig, sa UD och åklagaren i Sverige att bevisen ändå inte räckte för en utlämningsbegäran, berättar Rasoul.
– Vi hittade hennes skola, pratade med lärare och grannar, säger han.
SVT har gått igenom handlingar i Rasouls dotters ärende, både i Sverige och i Marocko, för att förstå varför.
Det var först i april 2022 – först sex år efter bortförandet – som åklagaren begärde att få mamman frihetsberövad och utlämnad till Sverige. Tidigare kunde man inte ”med tillräcklig säkerhet fastställa att hon befinner sig där”, skriver åklagaren i ett mejl till Rasouls advokat, som SVT tagit del av.
– Vi har till och med haft två rättegångar i Marrakech där jag fick träffa min dotter men även det ”räckte inte som bevis”, säger Rasoul som är upprörd över byråkratin, eftersom båda länderna har skrivit under Haagkonventionen som ska underlätta ett återförande av ett barn.
Redan under sommaren 2019 dömde en domstol i Marocko – precis som tingsrätten och hovrätten i Sverige gjorde innan bortförandet – att Rasoul skulle få ensam vårdnad om barnet och att mamman skulle överlämna barnet till honom.
Barnet borde ha skyddats under vårdnadstvisten
Rasouls kritik mot myndigheterna började redan innan dottern försvann. I både polisens – och socialtjänstens utredningar i den svenska vårdnadstvisten framkommer det att Rasoul varnat om att mamman pratat om att föra bort dottern till Marocko.
Mamman vägrade dessutom både umgänges- och vårdnadsbeslut i över 20 månader innan bortförandet.
– I några veckor, mellan oktober 2016 och julen 2016 trodde jag att allt äntligen skulle lösa sig, men plötsligt kom mamman med nya anklagelser mot mig, berättar Rasoul.
Istället för att lämna över dottern som avtalat kom mamman med nya anklagelser, att Rasoul skulle ha förgripit sig på dottern sexuellt. Både polis och socialtjänsten bedömde dock anklagelserna som falska och ämnade åt att få tillbaka vårdnaden.
Under tiden övergreppen utreddes fördes dottern till Marocko. Idag önskar Rasoul att dottern hade skyddats medan de utredde anklagelserna.
SVT har sökt åklagaren i fallet men inte fått en intervju. Mamman är idag häktad i sin utevaro misstänkt för grov egenmäktighet med barn.
Arbetar du inom myndigheter och känner dig begränsad när det gäller barnbortföranden? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.