Först blev trädgårdsmästaren arg. Harar hade ätit upp nästan all kål i experimentodlingen på Hovdala slott utanför Hässleholm.

I köksträdgården prövades odling i basaltmjöl, mald magma från vulkanutbrott. Grödorna i vulkaniskt stenmjöl växte mycket snabbare än grönsakerna som stod bredvid i vanlig jord, inget konstigt med det.

Men när hararna så tydligt föredrog just kålen som vuxit i vulkanjord började trädgårdsmästaren fundera.

– Harar är kända för sitt enormt goda smak- och luktsinne och sin förmåga att välja exakt den knopp som är mest näringsrik. Jag tänkte att det måste vara något med kålen som vuxit i vulkaniskt stenmjöl så jag skickade in det som var kvar till laboratorium för växtanalys, berättar Georg Grundsten, slottsträdgårdsmästare på Hovdala.

Sensationellt resultat

Resultatet var sensationellt. Av de 24 nyttiga mineraler som undersöktes hade 21 ökat, med i snitt 25 procent.

Några exempel: Halterna av kalcium var 47 procent högre än i kål som vuxit i vanlig jord, halterna av magnesium var 27 procent högre och halterna av järn 20 procent högre än normalt.

Inte nog med det – samtidigt var halterna av skadliga ämnen väsentligt lägre än i konventionell odling. Nickelförekomsten var hela 81 procent lägre och aluminiumhalten 17 procent lägre än i ”vanlig” kål. Tungmetaller kunde överhuvudtaget inte spåras.

– Basaltmjölet är så oerhört finmalt, så mineralerna är lättupptagliga för växterna, tror Georg Grundsten.

Växterna omvandlar

Det är kollodiala mineraler, alltså mineralerna i den extremt mineralrika vulkanjorden som tack vare fotosyntesen omvandlas till en form som är lättupptagliga för oss människor, vi får i oss när vi äter av grönsakerna som vuxit i basaltmjöl.

Lantbruksuniversitetet i Alnarp testodlar nu enligt exakt samma schema som på Hovdala. Något liknande det samband mellan basaltmjöl och supernyttiga grönsaker som Hovdalaodlingen visat, har inte gjorts någonstans i världen.

– Resultaten på Hovdala är så pass intressanta att vi gör en studie. De försök som gjorts tidigare i världen har inte visat någon märkbar effekt i grödan. Men det som skiljer sig här är att basaltmjölet är så finmalet. Det är ytan som bestämmer hur mycket växterna kan ta upp, förklarar Håkan Asp, forskare i biosystem vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp.

– Om en växt har tagit upp mineral genom rötterna och transporterat ut i bladen med kraftigt förhöjda halter så är det ett bra tillskott för oss människor, konstaterar Håkan Asp.

Både Livsmedelsverket och Landsbygdsdepartementet har informerats och slottsträdgårdsmästaren själv hoppas på en bred forskning om växters förmåga att föra mineral från jorden till oss som äter grödorna.