Det pågår en sällan skådad politisk mobilisering inför valdagen den 25:e maj. Europaparlamentet har fått mer makt och prestige. Närmare 400 svenskar känner sig kallade att delta i ett arbete som påverkar oss medborgare i allt större utsträckning. Det är samtidigt supervalår. Lyckas ett parti göra ett bra Europaval kommer det att borga för framgång vid de nationella valen i höst. Det är i varje fall partiernas förhoppning.

Nykomlingarna

De flesta partierna ställer upp med många trotjänare inom EU-politiken, men också några nya namn som vill ta plats i parlamentet.

Kristdemokraternas Lars Adaktusson är ett känt namn för allmänheten efter åren som programledare för SVT:s Aktuellt och Agenda. Adaktusson vill få bort handelshinder på EU:s inre marknad, se till att medlemsländerna tar ett gemensamt ansvar för flyktingar och att EU satsar med kraft på mänskliga rättigheter och att förebygga konflikter. Adaktusson är också en varm anhängare till ett frihandelsavtal mellan EU och USA som han menar kan skapa hundratusentals nya jobb.  

Vänsterpartiets Malin Björk petade ner den nuvarande ledamoten Mikael Gustafsson till andra plats när partiet utsåg sina kandidater.  Björk anser att massarbetslösheten i bland annat Grekland orsakats av alltför hårda besparingskrav från EU och internationella långivare. Hon vill bland annat driva gröna frågor, se till att EU bekämpar våld mot kvinnor och stärka arbetsmiljöregler.

Moderaternas fjärdenamn Carl-Oskar Bohlin valdes in i riksdagen för fyra år sedan och känner sig nu redo för Europapolitiken. Bohlin vill att EU inte ska blanda sig i alltför många frågor och säger att hans fokus kommer att ligga på jobb, sysselsättning och industri

Socialdemokraternas Jytte Guteland är också ny inom EU-politiken. Guteland är nationalekonom, har varit politisk sakkunnig vid Finansdepartementet och var under fyra år SSU-ordförande. Hon är en av de yngre kandidaterna och vill att EU ska prioritera kampen mot ungdomsarbetslösheten och stärka ungas rättigheter. Jytte Guteland står på tredje plats på S-vallista till EU-parlamentet.

Folkpartiets Jasenko Selimovic är tredjenamn på partiets EU-valsedel. Selimovic anser att han kan bli en stark motståndare till de högerextrema partierna i EU-parlamentet.  Han vill också driva på EU:s utvidgning till Balkan. EU är ett skydd för att konflikterna inte ska upprepas, menar Selimovic.  

Miljöpartiets Peter Eriksson var tidigare mycket kritisk till EU, men har svängt och tycker att det är viktigt att vara med och påverka. En förklaring till Erikssons omsvängning är att EU-parlamentet fått mer makt och kan bidra till att försöka lösa den ekonomiska krisen i Europa. Eriksson vill arbeta för mer öppenhet inom EU och andra demokratifrågor.

Sverigedemokraterna har i dag ingen plats i EU-parlamentet. Förstanamnet är Kristina Winberg från Jönköping. Hon vill omförhandla Sveriges medlemskap, minska EU:s budget och driva djurskyddsfrågor. Winberg vill också snabbt öka gränsskyddet för att stoppa smuggling av bland annat narkotika och vapen.

Trotjänarna

Moderaternas förstanamn Gunnar Hökmark är en veteran och tungviktare i Europaparlamentet. Sedan sju år är han vice ordförande för Europeiska folkpartiets grupp (EPP) i parlamentet. EPP är den största partigruppen och svenska moderater och kristdemokrater ingår i gruppen. Gunnar Hökmark är en varm förespråkare för fri rörlighet och frihandelsavtal med USA. Under den senaste mandatperioden har Hökmark bland annat varit huvudförhandlare för den nya krislagstiftningen för banker. Hökmark är motståndare till förslag om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser och att föräldraledighet med full betalningar ska utökas från 14 till 20 veckor inom EU. Det är frågor som varje land beslutar bäst om själva anser Hökmark. Moderaternas andranamn är Christofer Fjellner. Han har framför allt drivit miljö, klimat och frihandelsfrågor. Tredjenamnet Anna Maria Corazza Bildt gjorde ett lyckat EU-val 2009 och tog sig in i parlamentet tack vare många personkryss. Corazza Bildt har engagerat sig i bland annat frågor om matkvalitet och livsmedel.

Moderaterna röstar ofta som sin partigrupp, men sticker ut i klimatfrågor. När parlamentet röstade för ett nytt klimatpaket fick det stöd av samtliga svenska moderater. 

Jobben viktigast för M men även för S

Marita Ulvskog toppar S-listan. Ulvskog sitter i bland annat utskottet för industrifrågor, forskning och energi. S-veteranen har under mandatperioden drivit frågor om elektroniska transaktioner, argumenterat för längre lastbilar, meddelarskydd och föreningsrätt.

– Kampen mot massarbetslösheten i EU blir en av de viktigaste frågorna under nästa mandatperiod, säger Ulvskog till SVT Nyheter.

Socialdemokraternas andranamn är Olle Ludvigsson. Han har ett långväga förflutet inom fackföreningsrörelsen och gjorde debut i parlamentet för fem år sedan. Ludvigsson sitter i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Ludvigsson är för fri rörlighet på arbetsmarknaden inom EU, men vill stärka arbetsvillkor och de fackliga rättigheterna. Moderaterna anklagar socialdemokraterna för att vilja överreglera arbetsmarknaden och därmed försvåra att nya jobb skapas. Socialdemokraterna menar att mer ordning och reda på arbetsmarknaden gynnar både arbetare och företag.  

Hat-trick för Marit?

Få svenska politiker är lika förknippade med Europapolitik som Marit Paulsen. Hon var  röstvinnare vid valen 1999 och 2009. Folkpartiet har stor förhoppning om att hon ska lyckas lika bra det här gången. Paulsen har under många år kämpat för en ny europeisk djurskyddslag och i höst ska den hamna på parlamentarikernas bord. På FP:s hemsida skriver hon ” Det finns mycket kvar att uträtta. Jag tror att jag är rätt tant för jobbet”. Paulsen tänker också fortsätta driva frågor om växtförädling, kretslopp och landsbygdsutveckling.  

Webbtidningen Europaportalen.se utsåg nyligen andranamnet Cecilia Wikström till den flitigaste svenska ledamoten. Wikström har tagit fram flest rapporter och betänkanden och varit med om att förhandla fram EU:s nya gemensamma asylpolitik.   

Fiskens vänner

Isabella Lövin (MP) gjorde EU-debut 2009 och har på kort tid blivit ett av de starkare miljönamnen i parlamentet.  Svenska Naturskyddsföreningen gav henne en guldstjärna i rapporten ”Vad har svenska EU-politiker gjort för miljön?”. Lövin var med och tog fram de nya fiskerireglerna och vill under nästa mandatperiod se till att de verkligen genomförs. Lövin vill också arbeta med klimatfrågor, en ny djurskyddslag och för regler som leder till mindre plastavfall samt djurrättsfrågor.

Klimat och landsbygd i fokus

Kent Johansson kom in i parlamentet 2011, sitter i industri- och energiutskottet samt i jordbruksutskottet. Johansson fokuserar på några av Centerns kärnfrågor: miljö, klimat, landsbygd och jordbruk. Handeln med utsläppsrätter har inte blivit den framgång som många hoppats på och centerpartisten vill reformera systemet. Han är anhängare till ett frihandelsavtal med USA och tror att det kan få stor betydelse för Europa. 

Piratpartister vägrar hala flagg

Förstanamnet Christian Engström tog plats i parlamentet 2009 och Amelia Andersdotter kom in två år senare efter det att Sverige tilldelats ytterligare två mandat som ett resultat av Lissabonfördraget. Piratpartiet bidrog till att det s.k. ACTA-avtalet och ett fransk förslag om nätmissbruk stoppades. Partiet vill bland annat fortsätta försvara det fria internet, släppa fildelning fri och göra EU mer demokratiskt och transparent.   

Små men vill in

Ytterligare 12 partier har beställt valsedlar från valmyndigheten, bland dem finns Junilistan och Feministiskt initiativ. Junilistan partilista toppas av Jörgen Appelgren. Partiet kräver bland annat att Sveriges EU-medlemskap omförhandlas och att det ska hållas folkomröstningar varje gång viktiga frågor och makt ska föras över till EU-nivå.  Feministisk initiativ har Soraya Post som förstanamn på sin lista. Partiet vill prioritera jämställdhet, social rättvisa och mänskliga rättigheter.

Vilka kandidater tycker som du? Gör SVT:s valkompass om EU-valet