• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Demonstranter vid den första pridemarschen 1970 i New York. Marschen kom efter Stonewall-kravallerna året innan. Foto: TT/AP/Leonard Fink

Historiska händelserna för svenska hbtq-rörelsen

Uppdaterad
Publicerad

Hbtq-rörelsen i Sverige har länge kämpat för sina rättigheter i Sverige och har bit för bit gjort framsteg. Här är några viktiga händelser och årtal i deras kamp i Sverige och internationellt.

1869: Ungerske författaren och politiske liberalen Karl-Maria Kertbeny myntar termen homosexuell. Syftet var att ta fram ett mer neutralt ord eller uttryck utan de negativa associationer som dåtidens ord – exempelvis ”sodomit” – var laddade med. Homosexualitet var då fortfarande förbjudet i de flesta länder.

1924: The Society for Human Rights grundas i USA som landets första gay-organisation. Den blev emellertid kortlivad och upplöstes bara några månader senare, men den ses än i dag som en föregångare för den internationella gayrörelsen.

1944: Homosexualitet mellan vuxna avkriminaliseras, och hade fram tills dess alltså varit ett brott i Sverige. Men det innebär inte att homosexualitet för den sakens skull blir accepterat, utan i stället klassificeras det som en sjukdom.

1950: RFSL (Riksföreningen för sexuellt likaberättigande) bildas som en svensk föregrening till danska Förbundet af 1948, som bildats två år tidigare. Allan Hellman, den som 1951 blev först med att tala öppet i svenska medier om sin homosexualitet, tog initiativet till grundandet. 1952 bytte gruppen namn till just RFSL och blev en egen organisation.

1969: Gaybaren Stonewall i New York stormas den 28 juni av av polis, men gäster och ägarna slår tillbaka. Det efterföljande upproret, som har kommit i kalla just ”Stonewall-upproret” pågår i tre dagar och blir avgörande för stora delar av dagens HBTQ-rörelse i USA och Europa.

1970: Världens första Pride-demonstration hålls i New York some en minnesmarsch över Stonewall-upproret ett år tidigare. Uppemot 5 000 personer (siffran varierar dock beroende på källa) deltog i marschen, enligt The New York Times some rapporterade om marschen på sin förstasida.

1979: Svenska Socialstyrelsen stryker homosexualitet från listan över sjukdomar efter demonstrationer och ockupationen samma år av Socialstyrelsens trappa. Generaldirektör Barbro Westerholm är den som fattar och skriver på beslutet.

1987: Homosexuell läggning (senare ändrat till sexuell läggning) läggs till listan över förbjuden diskriminering.

1995: Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft. Det kommer då sju år efter att lagen om homosexuella sambor trätt i kraft.

1998: Stockholm Pride arrangeras för första gången.

1999: Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning träder i kraft. Samma år inrättas också ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO.

2003: Hets mot folkgrupp utökas till att omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Samma år får också samkönade registrerade partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Den nya lagen om förbud mot diskriminering träder också i kraft på en rad olika områden.

2005: Lesbiska par får rätt till assisterad befruktning, och lagen om förbud mot diskriminering utökas till att gälla det sociala området.

2009: Samkönade äktenskap blir den 1 maj maj lagliga och den 22 oktober samma år röstar Svenska kyrkan för att välsigna homosexuella par. Kyrkans beslut omfattar även användning av ordet äktenskap.

2011: Ett utökad grundlagsskydd mot diskriminering kopplad till sexuell läggning införs.

Källor: RFSL, Regeringen.se, Forum för levande historia, Svenska dagbladet, The New Yorker, The New York Times.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.