Orioniderna heter meteorregnet. Det visar sig som ljusstreck på himlen mellan 16 och 26 oktober – men bäst chans att se dem är 20 till 22 oktober. Förutsatt att det är klart väder.
– Det måste vara tillräckligt mörkt och en av de viktigaste sakerna som folk har lite svårt med nu för tiden är att man måste vänja ögonen vid mörkret lite, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet.
Hon rekommenderar att ta med en kopp te och stå ute i mörkret minst en kvart. Det är inte bra att kolla sin mobiltelefon för då fördärvar man sitt mörkerseende.
– En fördel i år är att det inte är fullmåne eftersom månens starka sken minskar chanserna att se de mer ljussvaga stjärnfallen.
Känd komet
Meteorregnet utgår från stjärnbilden Orion, som namnet Orioniderna antyder. Men det går att se det över hela himlen.
– Ibland om man har tur kan man se ett par hundra på en timme, men ibland kan man gå ett par timmar och bara få syn på en eller två, säger Maria Sundin.
Gruset som jorden passerar nu är rester från kometen Halley. Den kommer tillbaka till Jorden vart 76:e år, senast var 1986.
– Om man tittar tillbaka i tiden så har man lyckats spåra att folk ofta har sett den. Den finns med på Bayeux-tapeten som visar slaget vid Hastings år 1066, säger Maria Sundin.
Utbredd kometskräck
Halley är en av de mest berömda kometer vi har, enligt Maria Sundin. Förr i tiden lärde man sig ganska snabbt hur solen, månen och vissa planeter rörde sig över himlen. Men kometerna dök upp väldigt plötsligt och kunde ge väldigt stora ljusfenomen på himlen.
– Det skrämde folk för man ville ha regelbundenhet. Det härstammar från en tid när man trodde att stjärnor och sådant hade med gudar att göra. Kometskräcken har varit ganska utbredd under historien.
Men sedan lärde man sig lite om hur gravitation fungerar och den engelske vetenskapsmannen Edmond Halley räknade ut att en komet skulle visa sig år 1759 och mycket riktigt dök Halleys komet upp 1759.
– Halley själv var död då, men det var en sådan där otroligt stor triumf för vetenskapen att man hade lyckats förutsäga att en komet skulle visa sig, säger Maria Sundin.
Fakta: Meteorregn
Meteorregn inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.
I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.
Ett meteorregn kan vara från några timmar till flera veckor.
Källa: Nationalencyklopedin