Alla som vill bli lärare i framtiden måste ha minst betyget C i svenska, och de som vill bli förskollärare måste ha minst ett D. Det föreslår Peter Honeth, tidigare liberal statssekreterare på utbildningsdepartementet. I dag lämnade han över betänkandet till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L).

– Det finns flera problem med lärarutbildningarna men ett problem är uppenbart: Det kommer in för många studenter som har för dåliga förkunskaper. Det gör att man har svårt att klara utbildningen och det leder till stora avhopp från utbildningen, säger utredare Peter Honeth.

Färre lärarstudenter

– Det är väldigt viktigt att vi stramar upp fokus på ämneskunskaper, inte minst att vi har förkunskaper på svenska. Men också att vi betonar hur man lär ut, säger Johan Pehrson.

Förslaget var väntat. Regeringen har i direktivet till utredaren Peter Honeth bett om just skärpta antagningskrav.

– Svensk skola har stora utmaningar. Vi ser inget annat än en kunskapskollaps, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Utredningen slår fast att det kommer innebära ett stort tapp av nya studenter. Samtidigt förväntas färre hoppa av lärarutbildningarna.

Peter Honeth menar vidare att det just nu är rätt tillfälle för dessa förändringar, eftersom det väntas bli mindre elevkullar i framtiden.

Vill göra utbildningen attraktivare

Samtidigt som kraven föreslås skärpas kämpar lärarutbildningarna redan med få sökande.

– Utbildningen behöver bli mer attraktiv. Vi tror att en del i det är att man ska göra det tydligt att det är en kvalificerad utbildning. Den kräver goda kunskaper därför att den leder till ett kvalificerat yrke, säger Peter Honeth.

– Jag vill att de bästa, drivna, samhällsbärarna – de som vill ta stort ansvar för samhället – söker sig till läraryrket, säger Johan Pehrson.

Andra förslag som läggs fram i utredningen är att lärarutbildningen ska bli mer ”skolnära”, bland annat genom mer didaktik och mindre teoretiska, abstrakta delar. Blivande låg- och mellanstadielärare ska få mer utbildning i svenska, framför allt med fokus på läs- och skrivinlärning. Utbildningen ska också betona evidensbaserade undervisningsmetoder och kognitiv inlärning mer. Dessutom ska examensmålen bli färre.