Barnombudsmannen, BO, har djupintervjuat 55 barn, 28 killar och 27 tjejer i åldern 12-25 år. De har antingen själva lämnat Sverige för att ansluta sig till en terrorgrupp eller känner någon som gjort det, eller bor i ett område där många rest ifrån för att gå med i ett terrornätverk. Barnen som intervjuats ger en mångbottnad bild av varför man radikaliserats.
– Att leva med våld och kriminalitet är definitivt grundorsaker. Men även utanförskap, rasism, bristen på framtidstro och hur det ser ut i den egna familjen är orsaker till att barn och unga kan radikaliseras, säger vikarierande BO, Anna Karin Hildingson Boqvist.
Våld föder hopplöshet
Barnen i rapporten beskriver skottlossningar, bilbränder, gäng och droger som vardagsmat. Hur det extrema är så vanligt att det blir normalt. Men det betyder inte att barnen avtrubbas utan försöker hitta sätt att överleva på. Är smärtan ohanterlig blir svaret också obegripligt, enligt BO.
– Det handlar inte om drömmen att dö för en Gud utan snarare om en desperation som grundar sig i att de vill bort från den verklighet de lever i till varje pris, menar BO.
Inkludering, terrornätverkens största fiende
Barnen vill ha plattformar med vuxna som de kan prata med om sin situation. I BO:s rapport uppger de att varken skolan, socialtjänsten eller imamerna lyssnar på dem.
– De här barnens liv präglas av våld och vi tar inte det på allvar.
BO uppmanar skolor och socialtjänst att göra mer.
– Vi måste låta barn och unga ta plats och lyssna på hur vi kan hjälpa dem.