– Det är väldigt viktigt att få koll på det här, som både är en arbetsmiljöfråga och en ren säkerhetsfråga, säger David Brax.

Den enkätundersökning som nu planeras bygger i princip på den så kallade PTU-undersökningen, politikernas trygghetsundersökning, som görs av Brottsförebyggande rådet, Brå, och som undersöker förtroendevaldes utsatthet för trakasserier, hot och våld.   

– Vi vet att det förekommer men vi har ingen koll på hur omfattande det är. Men det är ett problem. Vi vet det finns forskare som låter bli att forska alls på vissa områden som man vet är laddade och kan medföra en risk, och vi vet att forskare drar sig för att kommunicera forskningsresultat. Det här innebär att det finns en massa forskning som inte kommer samhället till del och när forskning inte kommer ut får människor sämre underlag för att fatta beslut. Det blir ett fattigare samtalsklimat.

”Anmärkningsvärt”

Regeringen har tidigare pekat ut flera yrkesgrupper som särskilt viktiga för demokratin, förutom politiker gäller detta till exempel journalister, och bland dessa yrkesgrupper har alltså undersökningar om utsatthet gjorts. Här har dock inte personal vid landets lärosäten pekats ut.

– Att forskare inte omfattas här är ju anmärkningsvärt, säger David Brax.

Man kommer även att undersöka hur det ser ut med påhopp som kommer inifrån lärosätena. Till exempel incidenter där båda parter är forskare.

Glidande skala

De trakasserier och hot som kommer in mot forskare kommer ofta via sociala medier enligt David Brax.

– Det handlar om en glidande skala från påhopp via hat till rena dödshot. Att sociala medier är vanligast här går också i linje med svaren i undersökningar som gjorts på andra yrkesgrupper, till exempel politiker. Men det kan också röra sig om brev och telefonsamtal.

Tas frågan på tillräckligt stort ansvar av högskolorna och universiteten?

– Allt mer. Jag har själv pratat mycket med säkerhetspersonal på de olika högskolorna och universiteten och vet att de har den här typen av frågor högt upp på agendan.