På morgonen den 18 december kom David Brax till sitt arbete vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. En kollega hade några minuter tidigare hittat ett skumt föremål vid dörren, och kallade dit David.

– Det var något som såg väldigt mycket ut som en sprängladdning. Det var klart obehagligt, säger David Brax, senior utredare och fil doktor.

Forskare mer försiktiga

Han berättar att personalen nu blivit mer vaksam. Men hoten och hatet har också konsekvenser för samhället i stort.

– Samhällsdebatten blir lidande. Forskare och andra som jobbar inom universitetet blir mer försiktiga med vad de uttalar sig om och vilka ämnen de väljer, säger David Brax.

Det här leder till sämre politiskt klimat – och innebär i förlängningen en stor kostnad för samhället, menar han.

– Vi riskerar att samhällsdebatten tas över av dem som är mest högljudda och hårdhudade, säger David Brax, som efterlyser en kompetenshöjning hos polisen när det gäller näthat.

”Mer påträngande hot”

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet och forskar om rasistiska och våldsutövande subkulturer. Han har blivit utsatt för hot och hat under tre decennier, men märker att det tar sig en annan form nuförtiden.

– Förr var det handskrivna brev. Nu kan de lägga något i brevlådan hemma. Då blir det mer påträngande att man vet att de fysiskt har varit utanför bostaden. Och på nätet räcker det med ett fejkkonto och en anonym identitet. En hotfull närvaro är så mycket enklare idag, säger han.

Liksom David Brax ser han allvarliga konsekvenser för samhället.

– Det här hämmar ju den akademiska friheten och det hämmar det demokratiska samhället, säger Christer Mattsson.

Utmaning för polisen

Det kan också vara svårt för polisen att utreda de här brotten, menar han.

– Skulle polisen gå till botten med de här hotfulla kommentarerna och leta upp IP-adresser så ska de ju också bevisa vem det var som satt framför datorn. Så de vet ju att de kan använda den här anonymiteten.

Själv har Christer Mattsson tackat nej till föreläsningar, i sammanhang när han inte känner sig trygg. Och han tror att debatten i stort måste bli mindre aggressiv.

– Vi har ett ansvar för hur vi i övrigt för debatten. En aggressiv ton i det övriga samhället uppmuntrar ju den här typen av tendenser, säger han.

Bombattrappen utreds

Den misstänkta bomben utanför Nationella sekretariatet för genusforskning visade sig vara en ofarlig attrapp. Men händelsen utreds nu av polisen. De har dock ingen misstänkt i nuläget.

– Vi väntar fortfarande på resultatet av den tekniska undersökningen, säger Kerstin Horgby, samordnare för polisen i City.