I Sverige har de demonstrationer som hållits samlat några hundratal personer varje gång. Emma Frans, forskare och en av de personer som ingår i kommittén Demokrati 100 år, menar att Sveriges förhållandevis milda restriktioner gör att folk inte känner att de behöver gå man ur huse för att slå vakt om sina demokratiska fri- och rättigheter.
– Det kanske är därför man inte protesterat mer, för att man jämfört sig med de länder där de varit väldigt omfattande restriktioner och nedstängningar, säger Emma Frans.
– Det gör att vi kanske glömmer bort perspektiven, men även i Sverige har vi ju haft inskränkningar och det är viktigt att utvärdera hur de påverkar demokratin på lång sikt, säger hon.
Tillsammans med de övriga i kommittén föreslår Frans i en debattartikel i UNT att Coronakommissionen ska utreda pandemins följder ur ett demokratiperspektiv.
Gruppen listar flera punkter som bör granskas. Det handlar om inskränkta fri- och rättigheter i och med att mötesfriheten begränsats av smittskyddsskäl under pandemin, att ojämlikheten ökat i form av ökad arbetslöshet och högre bostadspriser. Gruppen menar också att Coronakommissionen bör titta på hur desinformation, hot och hat påverkar demokratin.
”Äldre halkar efter digitalt”
Ytterligare en punkt som de vill ska granskas är den snabba digitaliseringen under pandemin.
– Det digitala utanförskapet har blivit mer påtagligt under pandemin. Äldre människor som inte är så vana att använda digitala tjänster halkar efter, säger Emma Frans.
I Ekots lördagsintervju berättade socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda vilka restriktioner eller åtgärder som ska gälla vid ett ”nytt normalläge”, vilket möttes av kritik från den politiska oppositionen.
Emma Frans och demokratkommittén har förståelse för de restriktioner som regeringen infört men hoppas att de som går ut över de demokratiska aspekterna på sikt försvinner.
– Det nya normala hoppas jag inte går ut över våra fri- och rättigheter. Det är viktigt att vi har som målsättning att vi inte ska ha den typen av restriktioner längre än vad som är nödvändigt.
Kommittén Demokratin 100 år
Regeringen tillsatte 2018 kommittén ”Demokrati 100 år” för att uppmärksamma att det 2021 är 100 år sedan som både kvinnor och män fick rösta i riksdagsval.
Den leds av Peter Örn, tidigare bland annat folkpartistisk politiker, generalsekreterare för svenska Röda korset och ordförande för den grupp som analyserade Estoniakatastrofen. I kommittén ingår även forskaren Emma Frans, psykologen Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah, ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, tidigare ordförande för Utrikespolitiska förbundet, samt ett sekretariat.
Gruppen har i uppgift att planera och samordna insatser och aktiviteter som ska stärka demokratin, bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i samverkan med aktörer som jobbar med demokratifrågor.
Källa: Regeringen