Under 2010-talet har flera åtgärder gjorts på samhällsnivå för att minska stöket på idrottsevenemang. Fram till 2013 hade polisen möjlighet att fakturera idrottsklubbarna för sina insatser i samband med riskmatcher – polisnotor som kunde landa på miljonbelopp.

Efter detta infördes ett system med en villkorstrappa, där polisen kunde trappa upp säkerhetsåtgärder genom att minska den tillåtna publiken och förbjuda inslag som flaggor, med mera, om specifika klubbars supportrar misskötte sig. Villkorstrappan mötte enorm kritik från fotbollsklubbar och supportrar, och reformerades 2022.

Utöver detta har flera punktinsatser gjorts lokalt:

Krav på larmbågar

I Östergötland införde polisen krav på larmbågar med metalldetektorer för riskmatcher 2011. Systemet användes under en tid men möttes av kritik från fotbollslagen, som menade att det var dyrt och framförallt verkningslöst då larmbågarna inte kunde upptäcka pyroteknik som saknade metalldelar.

Huliganhundar

Såväl polis som idrottsklubbar har vid flera tillfällen använt sig av hundar som tränats på att upptäcka pyroteknik, bland annat i Gävle, Malmö, Stockholm och Norrköping sedan 2010. Åsikterna om metodens effektivitet går isär, och trots upprepade försök på olika håll har metoden inte blivit permanent.

Supporterburar

En åtgärd mot läktarstök som använts vid flera tillfällen i Gävle är att gränsa av bortaklackens ståsektion med plexiglasväggar eller galler. Metoden har använts vid högriskmatcher med hockeylaget Brynäs vid flera tillfällen mellan 2011 och 2023.

Under flera år på 90-talet användes en gallerbur med väggar och tak för bortasupportrar i Gavlerinken. Systemet har fått kritik av supportrar för att skymma sikten och ha förnedrande inslag.