Förra året ökade de svenska hushållens samlade bolån med 5,7 procent. Under våren 2020 talades det om en Corona-effekt och att pandemin skulle bromsa prisutvecklingen, bland annat på grund av stigande arbetslöshet.    

– Arbetslöshet steg i och för sig, men det blev inte så illa för alla grupper. Det var ju väldigt många som hade råd att skaffa ett boende. Och inte minst på grund av pandemin så fanns det behov av att flytta till villor, säger Cecilia Hermansson, forskare på KTH.

I januari 2021 var hushållens totala bolån 3 658 miljarder kronor.

– Det låter ju lite drastiskt, men ja, det är den högsta skuldsiffran vi haft, säger Nathalie Persson-Linde, som arbetar med ekonomisk statistik hos Statistiska centralbyrån.

”En känslighet i systemet”

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen säger till Ekonomibyrån att hushållens skulder har stigit i många år och enligt honom är det inget problem så länge ekonomin i övrigt är stabil, räntorna är låga och sysselsättningen är hyfsat god.

– Då kan vi leva med de här skulderna, men vi har byggt in en känslighet i systemet. Om man förlorar jobbet, om räntorna går upp eller priserna går ner så händer inget med skulderna, säger Erik Thedéen.

Behövs andra åtgärder

Samtidigt som bostadspriserna, och bolånen, har ökat så har räntorna fallit under många år. Frågan är om höjda räntor kan dämpa prisuppgången. 

– Om vi tittar på andra länder med låga räntor så har inte priserna stigit lika mycket. Det är bekymmer när det gäller utbudet av bostäder, det är bekymmer när det gäller regelverken i Sverige på bostadsmarknaden, säger Stefan Ingves.

Cecilia Hermansson anser att det behövs politiska åtgärder för att dämpa skulderna.

– Att använda räntan är lite som att använda en hammare när man ska operera en hjärntumör, det kommer att bidra till att hela ekonomin får problem. Här behövs det andra åtgärder.