När Micaela blev sjuk var det som att någon dragit i handbromsen i hennes liv, säger hon. Hon hade levt ett fysiskt mycket aktivt liv med maratonlopp, en svensk klassisker med Vasaloppet, Vansbrosimmet, Vätterrundan och Lidingöloppet. Högt uppsatt chef på Telia. Nu orkade hon ibland bara kortare promenader.

– Jag började fundera på om jag kanske drabbats av utmattningssyndrom, men var samtidigt övertygad om det inte var så utan att det var något annat, säger Micaela, som trots att hon mådde riktigt dåligt en period, aldrig varit långtidssjukskriven för sina problem.

Drabbar framförallt kvinnor

Vanliga tecken på hypotyreos är just att man känner att ”något är fel” i kroppen, att man är utmattad och inte orkar göra saker som förr, att man har problem att hålla vikten, att man känner sig håglös och deprimerad, och att sömn inte hjälper mot tröttheten.

Sjukdomen drabbar framförallt medelålders kvinnor, 80 procent av de drabbade, och antalet som fått diagnosen har ökat med mer än 30 procent sedan 2006. Ändå upplever var femte drabbad att de inte mår bättre av den vård de får, visar en Sifoundersökning som Sköldkörtelförbundet låtit göra – en bild som även stämmer in på Micaela. 

– Det var förstås frustrerande. Även senare när jag fått hjälp och fått medicin blev jag inte bättre. Jag var trött, hade dåligt hår och dåliga naglar, ständig förstoppning... Ja, det var som att man vridit ner hela kroppen på ett viloläge, berättar Micaela.

Rådet: Stå på sig mot läkare

Efter flera års kamp och ett byte av medicin ordnade det sig för Micaela.

– Nu mår jag bra. När jag fick en ny medicin kom livet tillbaka, orken kom tillbaka, vikten gled ner till det normala. Jag var inte lika infektionskänslig längre, och jag kan träna. Kanske inte springa maraton som tidigare, men leva ett normalt och aktivt liv, säger Micaela.

Nu engagerar sig Micaela på sociala medier där hon i en grupp svarar på frågor om sköldkörtelbesvär. Hon tror att det faktum att de flesta hypotyreospatienterna är kvinnor påverkar möjligheten att lyssnad på negativt.　

– Många kvinnor står inte på sig tillräckligt mycket för att bli ordentligt utredda, konstaterar Micaela. 

Hennes råd till de många som känner sig sjuka trots behandling är att läsa på om sjukdomen och stå på sig mot läkaren.