– Det är ju ett väldigt stort samhällsproblem tycker vi, när så många människor inte blir hjälpta. Att så många som närmare 100 000 personer inte blir hjälpta i sin sjukdom är skrämmande, tycker Anders Palm, ordförande för patientföreningen Sköldkörtelförbundet.
Allt fler drabbas
Det handlar om underfunktion i sköldkörteln. En sjukdom som gör att kroppen går på lågvarv på grund av bristande ämnesomsättning. Symtomen är ofta diffusa och blandas ibland samman med utbrändhet, depression, klimakteriebesvär.
De som drabbas blir allt fler. I dag får drygt 458 000 personer i Sverige det vanligaste läkemedlet mot underfunktion i sköldkörteln Levaxin. Sedan 2006 har antalet recept på Levaxin ökat med 32 procent. De allra flesta klarar sig med denna medicin, som består av ett syntetiskt hormon, men omkring 20 procent upplever att inte mår bra, trots vård, enligt Sifoundersökningen.
– Jag vet inte om det är problem med kommunikationen, men vi skulle verkligen behöva ta reda på varför det är så, säger Stefan Sjöberg, specialistläkare inom endokrinologi och docent vid Karolinska institutet som forskat på hypotyreos.
Efterfrågar individanpassad vård
I dag råder oenighet bland behandlande läkare om vilka gränsvärden för lägsta nivå av sköldkörtelhormoner som ska anses som sjukliga. Det görs olika bedömningar över hela landet – även läkare i samma landsting kan göra olika bedömningar. Och en del drabbade har symtom trots normala värden på det blodprov som brukar styra diagnostiseringen.
– Vi skulle vilja att alla som inte blir bättre med standardbehandlingen skulle få mer individanpassad vård, men så är det tyvärr inte idag, konstaterar Anders Palm
10 procent får minskad arbetsförmåga
För en del av de drabbade är besvären så stora att det inte klarar att jobba. Enligt Sifoundersökningen lever 10 procent, omkring 46 000, av de hypotyreossjuka på hel eller delvis ersättning från Försäkringskassan på grund av minskad arbetsförmåga.
I undersökningen har 500 slumpmässigt utvalda personer med underfunktion i sköldkörteln svarat på frågor kring hur de mår och hur de upplever vården i Sverige. Svaren jämfördes sedan med svar från drygt 800 andra kroniskt sjuka och lika många personer utan kronisk sjukdom.
FAKTA: HYPOTYREOS
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan du få hypotyreos. Då får du låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Du kan också få hypotyreos efter att sköldkörteln har opererats bort.
Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin eller T4, och trijodtyronin eller T3. Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.
Det finns flera slags hypotyreos men vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation. Då påverkar immunförsvaret organen och det ger en bestående inflammation i sköldkörteln som gör att funktionen långsamt försämras.
Det krävs oftast livslång behandling med läkemedel mot hypotyreos. Hypotyreos betyder underfunktion i sköldkörteln. Kroppen går på lågvarv. I Sverige behandlades år 2017 drygt 458 000 personer för detta. Symtomen för hypotyreos är många, och sjukdomsbilden kan skilja sig från person till person.
Vanliga tecken är att man känner att ”något är fel” i kroppen, att man är utmattad och inte orkar göra saker som förr, att man har problem att hålla vikten, att man känner sig håglös och deprimerad, och att sömn inte hjälper mot tröttheten.
Hypotyreos diagnostiseras oftast i primärvården och med hjälp av blodprov. Riktlinjerna för diagnosen kan skilja sig något mellan olika landsting, eftersom det saknas en nationell standard.
Källor: 1177.se och skoldkortelforbundet.se
