Det är första gången någon prövas för avrättningarna i Iran 1988. Målet har fått stor uppmärksamhet och följts över hela världen. Sima Mirzaei som förlorade sju av sina släktingar sommaren 1988 har rest till Stockholm från Paris.
– Jag hoppas att han döms till det starkaste straffet som finns så att han får känna lite av vår smärta, säger hon.
Den 61-årige mannen greps så fort han landade på Arlanda i november 2019. Exiliranier säger att de lurade hit honom i en fälla.
Han står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord. Enligt åklagarna har han haft en ledande roll i avrättningar av politiska fångar 1988. Sommaren 1988 avrättades tusentals fångar på fängelser runtom i Iran enligt människorättsorganisationer.
Vittnen har pekat ut mannen som delaktig i avrättningarna på fängelset Gohardash. Enligt vittnesmålen har mannen läst upp namnen på de fångar som skulle avrättas och fört dem till avrättningsplatserna där de hängdes.
Har nekat till anklagelserna
Sedan rättegången inleddes i augusti förra året har mannen nekat till anklagelserna. Hans försvarsadvokater har argumenterat för att deras berättelser inte är trovärdiga och att Sverige inte borde pröva fallet.
Målet är ett av de största internationella brottsmålen i svensk historia. Förundersökningen är flera tusen sidor lång och över 70 personer från flera olika länder har vitttnat.
Rättegången har väckt starka känslor bland de som vittnat. Nasrullah Marandi satt flera år i fängelset Gohardash. Han har varit i Stockholms tingsrätt under alla de 92 dagar rättegången pågick.
– Under rättegången kändes det som om jag kastades tillbaka 34 år i tiden till dödskorridoren och levde om dagarna där, säger han.
MASSAVRÄTTNINGARNA I IRAN OCH SVERIGES RÄTTSLIGA ROLL
Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.
Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.
Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.
Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.
I juli 2021 åtalades den nu 61-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar dock till samtliga brott.
Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt.
”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.
Torsdag 14 juli 2022 meddelas dom mot 61-åringen. Han döms av tingsrätten till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord.
Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.
