En flera månader lång och historisk rättegång har nu startat i Stockholms tingsrätt.
Den misstänkte, som åtalas för grovt folkrättsbrott samt flera mord, tog plats i rättssalen iförd en rosa skjorta.
– I rättssalen fanns också många av brottssoffren, så de möttes för första gången i dag, säger SVT:s reporter Lina Malers.
Brotten ska ha begåtts i ett iranskt fängelse år 1988. Bland annat misstänks mannen för att ha valt ut vilka fångar som skulle ställas inför den så kallade ”dödskommissionen”.
Skrek utanför rättssalen
Överlevande och vittnen på plats vid tingsrätten på tisdagen visade starka känslor, berättar Lina Malers.
– Både sorg och glädje, och också en del ilska. Det var en kvinna som kom in och ropade utanför rättssalen att hon ville se de som är ansvariga för hennes anhörigas död ställas inför rätta. Det är många som säger att man har väntat på den här dagen länge.
Den misstänkte mannen nekar till samtliga brott och har ännu inte fått ge sin version i rätten – detta väntas ske först i november. Däremot sade försvaret under dagen att mannen inte har varit ansvarig i det iranska fängelset, och att han inte ens har befunnit sig där.
– De sade att de här avrättningarna inte har hänt, säger Lina Malers.
Professor: ”Väldigt övertygande”
Att rättegången sker just i Sverige beror på att den misstänkte greps på Arlanda i Stockholm under 2019. SVT kan i dag även berätta hur 60-åringen lurades hit genom en fälla.
Det är unikt att Sverige lyckats åtala en av de ansvariga för massavrättningarna, menar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt.
– Detta är unikt ur Irans perspektiv. De avrättningar som skedde 1988 är det viktigaste som hänt i revolutionens historia. Att lyckas ställa en av de ansvariga inför rätta är en stor sak.
Professorn tror att mannen döms till mycket långa fängelsestraff.
– Vi har haft liknande fall i Sverige där man tidigare dömt till livstids fängelse. I det här fallet har man lyckats samla imponerande information och namn på många vittnen. Det är väldigt övertygande.
Under tisdagen samlades demonstranter utanför tingsrätten och ropade slagord om rättvisa.
– Många är anhöriga och bär med sig bilder på folk de har förlorat i Iran på 80-talet, säger SVT:s Lina Malers.
I april 2022 väntas huvudförhandlingen vara avslutad.
Massavrättningarna i Iran – och Sveriges rättsliga roll
Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.
Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.
Åren gick och ingen ställdes till rätta för massavrättningarna.
Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.
I juli 2021 åtalades den nu 60-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar dock till samtliga brott.
Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt.
”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.
Rättegången mot den 60-årige mannen inleddes tisdagen den 10 augusti och väntas pågå i flera månader. Först i april 2022 ska huvudförhandlingen vara klar.
Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.