– En dålig väg kan utgöras av mycket ”potthål” och väldigt ojämn vägbana. Trafiksäkerhetsmässigt är riskerna störst om det regnat mycket. Det handlar även om slitage på fordonet, sämre avrinning och försvårad vinterväghållning, säger Erik Kjellin, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Det är Motormännens så kallade vägombud som undersökt 6.700 mil, främst riks-, Europa- och större länsvägar. Totalt 70 mil av de här vägarna fick underkänt.

– Framför allt måste vägunderhållet skötas ordentligt och i tid. Skjuter man på det blir vägarna snabbt mycket sämre och det blir dyrare att laga vägarna, säger Erik Kjellin.

Sämst i Västerbotten

Sveriges sämsta länsvägar finns i Västerbotten och Norrbotten, de sämsta riksvägarna i Västernorrland och Jämtland, medan Västerbotten och Sörmland har de sämsta Europavägarna, enligt undersökningen.

– Det viktigaste är förstås att prioritera vägarna med mest trafik. Men när man nedprioriterar vägar i lands- och glesbygd orsakar det också geografisk segregation som är väldigt negativ. Bor man i ett område med befolkningsunderlag, ja då får man också leva med sämre vägar, säger Erik Kjellin.