Kravet från de fem fackförbunden inom industrin, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs, läggs fram inför vinterns stora avtalsrörelse som siktar på att gå i mål senast 31 mars.

Enligt facken bygger kraven på att den svenska industrin har stärkt sin konkurrenskraft på den internationella arenan, i form av bättre produktivitet och högre marknadsandelar.

Den slutliga överenskommelsen med arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden.

De nya lönerna ska gälla från 1 april 2024. Det tvååriga avtalet som löper ut sista mars nästa år gav 7,4 procent på två år.

Arbetsgivarnas svar

”Fullkomligt orealistiskt”, kommenterar en av arbetsgivarorganisationerna, Ikem, fackens lönekrav på 4,2 procent.

”Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna”, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM, i en skriftlig kommentar till TT.

Texten uppdateras