Vid en gemensam pressträff presenterade de fem industrifackförbunden sina krav. I ett ettårsavtal vill man se tre procents löneökning med en lägsta löneökning på 530 kronor.

– Vi har tittat på omvärlden och gjort bedömningar efter alla rapporter som kommit. Det här är vad som krävs för att vi ska ha en reallöneökning, säger Marie Nilsson, förbundsordförande vid IF Metall.

Medger att läget är tuffare

För tre år sedan låg kraven på 2,8 procent samtidigt som svensk ekonomi gynnades av dåvarande högkonjunktur. Nu gör de allra flesta en helt annan bedömning. Konjunktursignaler visar i stället på en avmattning och en stundande lågkonjunktur. Fackförbunden medger att den ekonomiska situationen är tuffare, men anser att det finns fog för kraven.

– Det är klart att vi ser en avmattning, men vi får inte glömma bort att avmattningen sker från väldigt höga nivåer och vi går ned i ett normalläge, säger Marie Nilsson.

”Orealistiskt krav”

Med facit i hand. Borde ni krävt mer?

– Det är alltid lätt att vara efterklok men vi gör inte bedömningen att det var för lågt.

Men Industriarbetsgivarna säger att kravet är orealistiskt.

– Jag är mycket bekymrad och det är ett orealistiskt krav. Det här påverkar Sveriges konkurrenskraft. Vi har redan en av de högsta arbetskraftskostnaderna i världen. Det här innebär en stor risk för Sverige och industrijobben, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år. De utgör sedan norm för hela arbetsmarknaden.

Totalt berörs nästan 3 miljoner anställda när 485 avtal ska omförhandlas nästa år, bland annat de för statligt anställda och i industrin.