Om man säljer sin bostad och köper en annan har man rätt att skjuta upp beskattningen av den vinst man gör på den tidigare bostaden. Tidigare fick man betala ränta på den uppskjutna vinsten, men 2021 togs denna uppskovsränta bort. 

Då förutsåg man möjligen inte att inflationen och räntorna skulle stiga så mycket som vi sett på senare tid. Den utvecklingen har nämligen gjort dessa skattefria uppskov klart mer förmånliga. 

– Ja, det är klart, för nu har banklånen blivit dyrare. Tidigare har ju alternativet varit att ta ett större banklån för att inte skjuta upp vinsten till beskattning. Samtidigt har statens alternativkostnad för de här uppskoven blivit dyrare, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije.

Missar 2,5 miljarder kronor i ränteintäkter

Det innebär att staten går miste om cirka 2,5 miljarder kronor i ränteintäkter, jämfört med den ränta man drog in då uppskovsräntan var kvar. 2022 var den totala summan av uppskjutna reavinster av bostadsförsäljningar 496 miljarder kronor. I praktiken innebär detta en vilande skatteskuld på 109 miljarder kronor.  

Förutom att de stigande räntorna gynnar de som sitter på dessa räntefria vilande skatteskulder, hjälper inflationen i sig till att gröpa ur värdet på skulderna. Över tid kan det ge betydande effekter.

”Lägga för- och nackdelar mot varandra”

Den här räntefriheten kanske kan sticka i ögonen på skattebetalare som inte har några uppskov på bostadsvinster. Samtidigt har syftet varit att göra det lättare för exempelvis äldre att köpa en mindre bostad, och sälja sin stora bostad till yngre bostadsköpare, utan att råka ut för stora skatteutgifter som gör att bostadsbytet inte blir av. 

– Här handlar det om att lägga för- och nackdelar mot varandra. Lägger man stor politisk vikt vid att det är bra att ha en rörlig bostadsmarknad, då är det väl bra. Lägger man större vikt vid rättviseaspekten, ja, då kanske det inte är bra, säger Robert Boije.