Om man säljer sin bostad och köper en annan har man rätt att skjuta upp beskattningen av den vinst man gör på den tidigare bostaden. Tidigare fick man betala ränta på den uppskjutna vinsten, men 2021 togs denna uppskovsränta bort.
Då förutsåg man möjligen inte att inflationen och räntorna skulle stiga så mycket som vi sett på senare tid. Den utvecklingen har nämligen gjort dessa skattefria uppskov klart mer förmånliga.
– Ja, det är klart, för nu har banklånen blivit dyrare. Tidigare har ju alternativet varit att ta ett större banklån för att inte skjuta upp vinsten till beskattning. Samtidigt har statens alternativkostnad för de här uppskoven blivit dyrare, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije.
Missar 2,5 miljarder kronor i ränteintäkter
Det innebär att staten går miste om cirka 2,5 miljarder kronor i ränteintäkter, jämfört med den ränta man drog in då uppskovsräntan var kvar. 2022 var den totala summan av uppskjutna reavinster av bostadsförsäljningar 496 miljarder kronor. I praktiken innebär detta en vilande skatteskuld på 109 miljarder kronor.
Förutom att de stigande räntorna gynnar de som sitter på dessa räntefria vilande skatteskulder, hjälper inflationen i sig till att gröpa ur värdet på skulderna. Över tid kan det ge betydande effekter.
”Lägga för- och nackdelar mot varandra”
Den här räntefriheten kanske kan sticka i ögonen på skattebetalare som inte har några uppskov på bostadsvinster. Samtidigt har syftet varit att göra det lättare för exempelvis äldre att köpa en mindre bostad, och sälja sin stora bostad till yngre bostadsköpare, utan att råka ut för stora skatteutgifter som gör att bostadsbytet inte blir av.
– Här handlar det om att lägga för- och nackdelar mot varandra. Lägger man stor politisk vikt vid att det är bra att ha en rörlig bostadsmarknad, då är det väl bra. Lägger man större vikt vid rättviseaspekten, ja, då kanske det inte är bra, säger Robert Boije.
826 000 personer har uppskov för bostadsvinst
Den som säljer en bostad kan begära att få skjuta upp beskattning av reavinsten för bostadsförsäljningen upp till ett tak på 3 miljoner kronor.
Fram till 2020 tog staten ut en uppskovsränta på motsvarande 0,5 procent av den uppskjutna vinsten. Från 2021 är denna borttagen.
826 000 individer har en uppskjuten reavinst på bostad. I genomsnitt ligger uppskovsbeloppet på drygt 600 000 kronor. Skatten på vinsten är 22 procent, varför den ”vilande” skatteskulden i genomsnitt ligger på 132 000 kronor. Denna skuld är i dag räntefri.
Den som utnyttjar maxbeloppet 3 miljoner kronor har skjutit upp en reavinstbeskattning på totalt 660 000 kronor.
Den uppskjutna vinsten beskattas fullt ut då man säljer sin permanentbostad, alternativt vid dödsfall. Den då gällande skattesatsen kan vara en annan än dagens.
