Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”En besvikelse, inflationen sjunker inte tillräckligt snabbt” – Hör SVT:s ekonomikommentator som nya inflationssiffran. Foto: SVT/Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Inflationsbesvikelsen: Sjunker mindre än väntat

Uppdaterad
Publicerad

Inflationstakten i Sverige sjunker till 4 procent i september enligt KPIF, jämfört med 4,7 procent i augusti. Det visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).

– Det är en besvikelse. Alla överraskningar på den negativa sidan talar för att det blir ytterligare en räntehöjning, säger Alexander Norén.

Det är framförallt elen som drar ner priserna, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén. Det som drar upp KPIF är saker som kläder, drivmedel, restaurang och hotell. Detta sammantaget resulterar i att KPIF:s förändringstakt sjunker med 0,7 procentenheter jämför med augusti.

– Det är en besvikelse, för inflationen sjunker inte så snabbt som man hoppas och som Riksbanken har räknat med. Den är segare än vad som är hälsosamt, säger han.

Högre inflation än väntat

Inflationstaktens minskning kan beskrivas som en ”besvikelse” eftersom flera analytiker trott att den skulle sjunka ytterliggare, något som kan få omfattande konsekvenser för hushållen.

– Man hade trott att det skulle gå ner till 3,7 procent och Riksbanken själva hade räknat med 3,8. Alla överraskningar på den negativa sidan talar för att det blir ytterligare en räntehöjning, säger Alexander Norén.

Inflationen kan ha nått sin topp och ser ut att vara på fortsatt väg ned. Foto: SVT Nyhetsgrafik

Matpriserna sjunker

Matpriserna fortsätter också sjunka något, förutom på vissa varor, visar SCB:s konsumentprisindex för september.

Allra mest ökar priserna på frukt, kaffe, te och kakao, skriver SCB i ett pressmeddelande.

När sjunker räntan?

Hur inflationstakten påverkar bolåneräntorna beror på vilket tidsperspektiv man antar, men enligt Alexander Norén kan det behöva bli värre innan det blir bättre.

– Inom kort så talar det här inflationsbeskedet för att Riksbanken höjer räntan i november. I det längre perspektivet så är trenden på väg ner, och i så fall har vi sett toppen och därefter kommer räntan ner, säger han.

Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?

KPI och KPIF är två olika mått på inflation.

KPI, eller kosumentprisindex, baseras på den så kallade KPI-korgen, som består av ett antal varor och tjänster som ett genomsnittligt svenskt hushåll konsumerar under en månad. Urvalet av produkter uppdateras varje år. Korgen ska visa ungefär vad det kostar att leva i Sverige, och hur den kostnaden utvecklas över tid.

Enligt KPI var inflationstakten 7,5 procent i augusti, jämfört med 9,3 procent i juli.

Skillnaden mellan KPI och KPIF är att KPI räknar in förändringar av hushållens bolåneräntor, men i KPIF ligger räntan fast. KPIF påverkas därför inte av ändrade räntesatser för hushållens bolån.

Sedan 2017 är det KPIF Riksbanken använder som målvariabel för inflationsmålet på 2 procent.

KPI och KPIF beräknas och publiceras av Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad.

Källa: SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.