I juni fattade Göteborgs kommunstyrelse ett beslut om att bojkotta israeliska varor. I beslutet inkluderade man även Marocko och Ryssland och kommunens inköps- och upphandlingsnämnd menade att man ville bojkotta varor från ”stater som bedriver illegal ockupation av andra stater”.

– Israel bedriver en olaglig ockupation av Västbanken som bara förvärrats i skuggan av det utbredda dödandet av civila i Gaza. Våra skattepengar ska inte gå till att ekonomiskt stödja ockupationsmakter”, har kommunstyrelseordförande Jonas Attenius (S) i ett pressmeddelande tidigare motiverat ställningstagandet.

Oppositionen motsatte sig beslutet och kort efter stoppades det av förvaltningsrätten.

Ingen viral ”jättetrend” på sociala medier

Men trots uppmaningar på sociala medier om att bojkotta israeliska varor har det enligt Emma Blom, expert på sociala medier inte lett till någon viral ”jättetrend”.

– Frågor som metoo och Black lives matter har gjort att fler vill göra den typen av upprop. Men det finns så oerhört många saker att engagera sig i att det blir inte en enda som står ut, säger Emma Blom till SVT.

Handeln med Israel har inte minskat

Myndigheten Kommerskollegium har analyserat Statistiska centralbyråns statistik över den svenska handeln med Israel, och kan inte se att den svenska importen från Israel minskat efter krigsutbrottet.

Av den totala importen till Sverige står Israel för 0,1 procent, och av de varorna är livsmedel och annat som går att köpa i butik mindre än tio procent. Och det är oklart hur stor påverkan konsumenten har på handeln med Israel.

Men Lisa Nåbo, ordförande i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU, tror ändå att konsumentbojkott kan vara effektivt.

– Jag tror på konsumentmakt som en del i en större verktygslåda. Jag tror inte att det är hela lösningen men man ska inte underskatta folkets vilja och den kan ibland utläsas genom plånboken, säger hon till SVT.