I somras avslöjade SVT Nyheter att de svenska landstingens kostnad för inhyrd vårdpersonal fördubblats de senaste fem åren. Från år 2010 till och med 2015 ökade landstingen och regionernas sammanlagda hyrnota från drygt 1,9 miljarder till mer än 3,9 miljarder kronor. Landstingens intresse- och arbetsgivarorganisation SKL var mycket självkritisk till ökningen.
– Ja, det är miljarder som skulle kunnat användas på klokare sätt i sjukvården absolut, sa Dag Larsson (S), ordföranden för SKL:s sjukvårdsdelegation då.
Vad tänker du om det?
– Det är bedrövligt.
SKL: ”Ingen är nöjd med det”
Nu visar SVT Nyheters granskning att ökningen fortsätter även i år. Från januari till och med oktober har landstingen tillsammans lagt nästan en halv miljard kronor mer på vårdinhyrningar än de gjorde motsvarande period året innan. Totalt rör det sig om en ökning på drygt 15 procent, eller nästan en halv miljard kronor. På SKL säger man att prognosen pekar mot att även helårsnotan blir högre än 2015.
– Ingen är nöjd med det, vare sig landstingen eller någon annan kan vara nöjd med det, säger Hans Karlsson som är chef för avdelningen för vård och omsorg på landstingens arbetsgivar- och intresseorganisation Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Endast i fem av de 21 landstingen har kostnaderna under januari till och med oktober i år minskat i jämförelse med samma period året innan.
Västernorrland – 50 miljoner mer
Ett av de landsting där kostnaderna ökat mest i år är Västernorrland där man till och med oktober lagt drygt 50 miljoner mer på inhyrd vårdpersonal än man gjorde hela förra året.
LISTA: Hyrnotan – landsting för landsting
Totalt räknar Västernorrlands landsting med en ökning på drygt 100 miljoner kronor och en slutnota på 350 miljoner kronor – den högsta kostnaden för vårdinhyrningar utanför storstadsregionerna.
– Det är bedrövligt. Överhuvudtaget är bemanningsföretagens intåg inom hälso- och sjukvårdsområdet bedrövligt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, säger landstingsstyrelsens ordförande Erik Lövgren (S).
Hur påverkas patienter av det här?
– Bristande kontinuitet, att man får träffa nya läkare eller annan vårdpersonal ofta. Man kanske få dra sin historia om och om igen istället för att få träffa någon som känner till en och som vet vad man har för problematik.
”Borde sagt nej till hyrbolagen tidigare”
Enligt Erik Lövgren beror de senaste årens kraftiga kostnadsökning på att landstingen inte tidigare och tydligare sa nej till bemanningsföretagen.
– Man har på något sätt låtit det här växa i hela Sverige genom oförmågan att säga nej. Och då pratar jag inte om det senaste året utan om de tio senaste åren. Hade man när det här började hittat andra varianter för att lösa den uppkomna situationen, och hittat andra sätt att klara av den pucken, då hade det inte eskalerat på det här sättet.
Diskutera #hyrnotan i sociala medier och tipsa SVT:s reportrar om vad vi bör granska.