Den åtalade sitter rak i ryggen och blickar ut över rättssalen. Enligt åtalet hade han en ledande ställning i ett av de iranska fängelser där politiska fångar ska ha avrättats sommaren 1988.
När försvaret idag slutförde sin sakframställan beskrev de honom istället som vakt, och senare tjänsteman, i ett annat fängelse. Han befann sig i kontorslokaler och inte där fångarna vistades, enligt försvarsadvokaterna. Under den tid avrättningarna ska ha pågått var mannen enligt försvaret ledig, eftersom han just blivit pappa.
Utpekad av dussintals vittnen
Mot försvarets uppgifter står dussintals vittnen som pekat ut mannen som en av de ansvariga under avrättningar av tusentals politiska fångar. De beskriver hur han valde ut vilka fångar som skulle föras till vad de kallar dödskorridoren, en plats där det avgjordes om de skulle hängas eller föras tillbaka till sina celler.
Men försvaret ifrågasätter vittnenas tillförlitlighet. De lyfter fram att det har gått lång tid och att målsäganden har spridit information om den åtalade. Det har enligt försvarsadvokaterna gjort det svårt för polisen att bedriva en oberoende förundersökning.
– Det är ett problematiskt mål för tingsrätten att hantera, säger försvarsadvokat Daniel Marcus. Vi har tidsaspekten, frågan om trovärdighet, tillförlitlighet och informationsspridningen som skedde i samband med att man grep vår klient.
Målsägarbiträde Göran Hjalmarsson håller inte med om att spridningen av information kan ha påverkat vittnena.
– Försvaret har ägnat stor tid åt att visa att vissa målsäganden har lagt ut olika informationer och fotografier av den åtalade i sociala medier. Jag menar att det är ingenting som förstör det här målet eftersom han var en välkänd person för dem redan innan.
Politiskt laddat mål
När avrättningar på politiska fångar i Iran för över trettio år sedan nu prövas i Stockholms tingsrätt är det första gången någonsin någon ställs inför rätta. Att det är ett politiskt laddat mål hörs ända in i rättssalen. Demonstranter har samlats utanför och deras slagord når genom väggarna.
De är anhängare av Folkets mujahedin, en iransk oppositionsgrupp som många av fångarna som avrättades 1988 sympatiserade med, enligt människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch.
Avrättningarna ägde rum i slutskedet av kriget mellan Iran och Irak. Under den tiden attackerade Folkets Mujahedin Iran från baser i Irak. En av de attackerna var enligt åklagarna det som satte igång avrättningarna. Försvarsadvokaterna argumenterar för att attacken var en intern angelägenhet och inte del av den internationella konflikten.
Lyckas de övertyga domarna om det faller en av de två åtalspunkterna, grovt folkrättsbrott.
Rättegången väntas pågå till april 2022.