Watma Education, som står bakom konceptet Nordic International School, är en av de snabbast växande skolkoncernerna. På fem år har de mer än fördubblat sin omsättning och planen är att fortsätta expandera. Undervisning på engelska, krav på skoluniform och fokus på ordning och reda är några av sakerna som enligt eleverna själva får dem att lämna den kommunala skolan för friskolan.
– Vi har intervjuer innan man börjar på skolan så att man är medveten om vad du hamnar i, vilka regler som finns, man får skriva på kontrakt om att man ska bete sig och sådana saker, säger Ante Kuseta, en av eleverna på Nordic International School i Kalmar.
Ökad segregation
Sedan 2017 har Nordic International School ansökt om att öppna 20 nya skolor. Men i många kommuner ser man med oro på tillväxten. SVT:s granskning visar att i mer än hälften av kommunerna där friskolan har ansökt om att öppna så varnar tjänstemännen för att etableringen kommer att få negativa följder.
Det handlar till exempel om försämrad kvalitet i den kommunala skolan och ökad segregation. Var fjärde kommun varnar för mycket allvarliga konsekvenser så som nedläggning av skolor, till följd av etableringen.
“Överkapaciteten i centrala Ystad kan även innebära att några skolor behöver minska alternativt lägga ned sin verksamhet då elevunderlaget inte är tillräckligt för att erbjuda heltidstjänster till behöriga lärare” skriver Ystad kommun.
18 miljoner till friskolan
– Ur ett elevperspektiv är det viktigt att det finns ett utbud att välja bland. Men varje tom plats är pengar som eleven tar med sig till en annan skola och det kan vara svårt för kommunerna på kort sikt att möta det glappet som kan uppstå, säger Carin Clevesjö, chef på tillståndsenheten på Skolinspektionen.
I Kalmar kommun har man fått göra nedskärningar av olika slag i den kommunala skolan sedan Nordic international School etablerade sig.
– Under 2022 har vi betalat ut 18 miljoner till Nordic, säger Mats Linde, kommunal skolchef och menar att det innebär att kvarvarande elever får ungefär 25 till 30 färre lärare.
Skolinspektionen godkänt alla
Trots att en majoritet av de berörda kommunerna har larmat Skolinspektionen för riskerna med expansionen har myndigheten aldrig sagt nej till Nordic International School.
Enligt tillståndschefen på Skolinspektionen är lagen utformad på ett sätt som gör det svårt att neka en skolkoncern från att öppna endast på grund av vad kommunen anger. Något Skolinspektionen upprepat sedan 2010, men aldrig fått gehör för hos styrande politiker.
– Vi behöver en annan lagstiftning, och än så länge har vi inte fått det, säger Carin Clevesjö.
Ledningen för Watma Education har inte velat ställa upp på någon intervju trots upprepade förfrågningar, men marknadschefen skriver i ett mejl till SVT: “Vi konstaterar att Skolinspektionen beviljat samtliga tillstånd vi ansökt om för etablering av grundskola de senaste åren. Vi vänder oss emot påståendet att en etablering driver på segregationen.”
Jobbar du på en skola? Här kan du komma i kontakt med SVT Nyheters granskande reportrar
Så granskade vi kommunernas yttranden
Mellan 2017 och 2022 har Nordic International School skickat in 20 ansökningar till Skolinspektionen om att öppna nya skolor. I samband med detta får den berörda kommunen möjlighet att yttra sig.
SVT har gått igenom alla yttranden, och i mer än hälften av fallen så har kommunen varnat för att den kommunala skolan kommer att påverkas negativt. Många pekar på att det kommer att leda till en överetablering i kommunen vilket kommer att medföra kostnader för den kommunala skolan och resultera i olika typer av nedskärningar. En vanlig invändning är också att det kommer att leda till ökad skolsegregation. Var fjärde kommun varnar för mycket allvarliga konsekvenser så som nedläggning av skolor, till följd av etableringen.
I yttrandena förekommer utlåtanden från både kommunens tjänstemän och de kommunala politikerna. När deras bedömningar har gått isär så har vi valt att utgå från tjänstemännens bedömningar eftersom att politikernas yttranden ofta innehållit politiska ställningstaganden.
Detta är skolpengen
Varje elev har en skolpeng som vandrar med eleven när den byter skola. Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. Skolpengens belopp kan variera från kommun till kommun.
När friskolereformen infördes 1992 under Bildtregeringen fick friskolorna 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Då motiverades den lägre skolpengen med att kommunerna hade ett större ansvar att på kort tid erbjuda nyinflyttade elever platser och därför hade högre kostnader.
Under Perssonregeringen 1997 höjdes skolpengen till 100 procent, så friskolor och kommunala skolor fick likvärdig skolpeng för eleverna. Höjningen kom med skärpta krav på friskolorna om att vara öppna för alla, inte ta ut avgifter för skolundervisningen och att erbjuda likvärdig skolhälsovård som den kommunala skolan.
Förra året kom Riksrevisionen med en utredning om skolpengen, deras sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Utredningen föreslog att regeringen utreder en nationellt bestämd schablon till friskolorna.