Stefan Löfven hann knappt avsluta sin regeringsförklaring på tisdagen förrän Jimmie Åkesson meddelade att Sverigedemokraterna redan på onsdagen kommer att väcka frågan om en misstroendeförklaring mot statsministern.
En misstroendeförklaring mot statsministern leder per automatik till att hela regeringen måste avgå. Att rikta en sådan förklaring mot just statsministern är därför det grövsta vapnet oppositionen har att tillgå.
LÄS MER: SD går vidare med misstroendeförklaring mot statsministern
I modern tid finns flera exempel på misstroendeomröstningar mot statsministrar. Men ingen av dem har gått igenom.
En majoritet av riksdagens 349 ledamöter måste rösta ja till att fälla statsministern. Så kommer inte att ske den här gången heller. Inget annat parti stödjer Sverigedemokraternas krav på en misstroendeförklaring. Allianspartierna har redan sagt nej. För stunden sitter alltså statsministern säkert i Rosenbad.
Allianspartierna hänvisar till Konstitutionsutskottets (KU) granskning av IT-affären. Frågan om misstroende mot statsministern är för tidigt väckt, menar flera borgerliga partiledare. Däremot kan det bli aktuellt om KU:s granskning visar att han varit informerad tidigare än vad han hittills medgivit.
Men KU:s granskning kommer inte att bli klar förrän framåt maj nästa år. Först därefter kan frågan alltså hamna i skarpt läge.
LÄS MER: Transportstyrelsens IT-affär – detta har hänt
Det här resonemanget skulle också kunna innebära att försvarsminister Peter Hultqvist lyckas krångla sig ur den misstroendeförklaring som hänger över honom. Genom att i stället rikta in sig på statsministern finns en möjlighet för allianspartierna att släppa avgångskravet mot försvarsministern utan att tappa ansiktet.
För inom de borgerliga partierna finns en växande tveksamhet kring att avsätta försvarsministern. Framförallt Centerpartiet, men också Liberalerna börjar vackla i frågan.
Centerpartiet var redan från början skeptiskt till att fälla försvarsministern, men gav med sig för att hålla ihop alliansen.
Sedan dess har två ministrar tvingats avgå samtidigt som hotet om misstroendeförklaringar mot tre andra statsråd har dragits tillbaka.
Försvarsministerns ansvar för informationshaveriet i regeringen är heller inte glasklart. Han är varken ansvarig för Transportstyrelsen eller för de myndigheter som skött det rättsliga efterspelet.
LÄS MER: Därför informerade inte försvarsministern Stefan Löfven
Väljarna verkar dessutom inte ha belönat oppositionspartierna efter sommarens turbulens kring IT-skandalen. Snarare tvärtom.
Det finns bland tunga borgerliga politiker också en oro att avgångskraven mot försvarsministern uppfattas som ett politiskt spel av väljarna. Inte minst i ljuset av den senaste tidens debatt om IT-affären.
Därmed kan faktiskt regeringen gynnas av att Sverigedemokraterna nu kräver en misstroendeomröstning mot statsministern. Stefan Löfven och hans regeringskolleger försöker nu sätta bilden att det är politiskt ränksmideri som ligger bakom avgångskraven. Lyckas han övertyga väljarna om det är minst hälften vunnet.
LÄS MER: Mätning: Allmänhetens förtroende för försvarsministern orubbat
Men även om oppositionen drar tillbaka hotet om en misstroendeförklaring mot försvarsministern kommer frågan att fortsätta plåga statsministern. Allianspartierna lär under valåret utnyttja varje tillfälle att anklaga statsministern för hans agerande under IT-affären. Och när KU presenterat sitt granskningsbetänkande i maj kan frågan om en misstroendeförklaring bli aktuell igen. I så fall mot statsministern, vilket riskerar att utlösa en regeringskris några månader före valet.