– Det känns rätt coolt eftersom det nästan är på riktigt, säger förstaårseleven Olivia Mill.
– Man känner sig lite vuxen, tillägger hennes klasskamrat Amanda Leandersson.
Bara riksdagsröster
Tillsammans med ett gäng tjejkompisar har de precis gått in i biblioteket, där ett rum har omvandlats till vallokal Skolvalet fungerar precis som ett riktigt val. Det finns både bås, valsedlar och röstmottagare. Enda skillnaden är att eleverna inte röstar till kommun och landsting, utan endast till riksdagen.
– Jag röstade i skolvalet 2014. Då var det inte samma sak. Nu är jag mer insatt, säger tredjeårseleven Lukas Andersson.
Han läser ekonomi tillsammans med kompisen Måns Bertilsson.
– Det är ju kul att det händer nåt på skolan, även om det inte förändrar nåt. Det är ju egentligen bara siffror som visas, säger han.
”Skyldighet att rösta”
Och dessa siffror samlas in av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. De sammanställs och blir sen offentliga för allmänheten under söndagskvällen.
Varje skola har sina egna skäl till varför de vill ha skolval.
– Jag tror det är ett bra sätt att väcka det politiska intresset. Även om inte alla får rösta så blir det ändå att man tänker till. Det ska kännas som en skyldighet att rösta och det vill både jag och skolan förmedla, säger religions- och samhällskunskapsläraren Josefine Hervén.
”SD vinner”
Vissa eleverna har förberetts genom att politik vävts in i undervisningen. Andra har fått lyssna på inbjudna kommunalpolitiker och på en debatt där partierna fått presentera sina ståndpunkter.
Vilka tror ni vinner skolvalet?
– Moderaterna, säger Lukas Andersson.
– Jag tror Sverigedemokraterna vinner på skolorna, säger Olivia Hill.
Amanda Leandersson håller med.
– Det kommer skilja sig ganska mycket från det riktiga valet, säger hon.