Det bubblar i byttorna på Chalmers i Göteborg. I varje milliliter gulgrå vätska finns en miljard jästceller. Var och en av dem skiljer sig lite från granncellen.
– Vi har satt in arvsmassa från t ex en bakterie eller en växt i vanliga jästceller för att se om de kan omvandla socker till mer avancerade biobränslen, säger professor Jens Nielsen, systembiolog vid Chalmers.
Ny metod omvandlar biomassa till biobränsle
Jakten på bättre biobränslen pågår nu på många ställen, bland annat i Sverige. I det här fallet har svårigheten varit att sortera fram de jästceller som är effektivast på att bryta ner biomassa till biobränsle. Men nu går just det mycket fortare tack vare en ny metod som utvecklats på SciLifeLab i Solna.
Extremt små vattendroppar prepareras. De är bara 10 pikoliter stora, eller en hundramiljarddels liter. I avancerade mikroskop kan man se hur de hastigt droppar fram i tunna kanaler.
– Vår samarbetspartner på Chalmers har ett bibliotek på kanske 10 miljoner celler. Vi kan stoppa in en enskild cell eller molekyl i varje droppe, och så får vi ett bibliotek varifrån vi kan vaska fram de 50 bästa och skicka tillbaka, berättar Helene Andersson-Svahn, professor i nanobioteknik vid Kungliga Tekniska högskolan.
50 utvalda av tio miljoner låter som väldigt mycket sorteringsarbete.
– Det kan vi göra på en eftermiddag, säger hon.
Mycket komplext system
Hon beskriver metoden som ett mycket komplext system som hon och kollegerna arbetat med länge. Nu har de nått stadiet att de verkligen kan köra biologiska experiment och få fram resultat till biologerna som de uppskattar.
Metoden är inte publicerad vetenskapligt än, men hon tror inte det finns några möjliga felkällor:
– Vi har kontroller, vår samarbetspartner har kontroller, under hela processen. Det ska ju vara säkert att det vi vaskar fram faktiskt är bättre. Och det visar sig ju sen när man kör i verkligheten.
Tusen olika kemiska reaktioner
Jästcellernas metabolism, eller ämnesomsättning, sker genom mer än tusen olika kemiska reaktioner. Det går att göra många genetiska förändringar i den, förklarar Jens Nielsen. Ordet genmanipulation väcker oro hos en del, men han anser att den här teknologin är bra.
– Det som sker är en parallell till hur insulin framställs. Genmanipulerad jäst i stora tankar. Och det som händer efter processen är att de här cellerna helt enkelt dör. Det är ingen fara för spridning ut i naturen.
Och OM det ändå skulle ske att en manipulerad jästcell hamnar i naturen?
– De klarar inte att växa där. De vilda jäst-sorterna tar över mycket fort. Och vi har inga tecken på att de vilda sorterna plockar upp gener från de manipulerade, säger Jens Nielsen.
Fördelarna kan bli stora, säger han.
”Vi behöver inte längre använda livsmedel”
– Vi kan producera biobränsle från biomassa, skogsavfall t ex, och behöver framöver inte längre använda växter som också är livsmedel, som socker eller majs.
– Jag hoppas att vi kommer att kunna framställa det här i Sverige, men Brasilien ligger nog bra till. Och om vi ska nå visionen om ett fossilfritt samhälle måste vi producera biobränsle över hela världen.
Om tio år kanske vi har det här bränslet i pumparna på macken, tror han.