Satsningen presenterades under en presskonferens på måndagen där finansminister Magdalena Andersson (S), Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Karolina Skog, Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson för (C) samt Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för (L) närvarade.

– Det är lämpligt att ge kommuner och regioner besked redan nu så att de har möjlighet att planera sin verksamhet, säger Magdalena Andersson på pressträffen.

Beskedet kommer efter en hård press från den samlade oppositionen – från höger till vänster.

Så mycket pengar får kommunerna

Förra veckan meddelade Vänsterpartiets avgående partiledare Jonas Sjöstedt att han inleder förhandlingar med M och KD för att komma överens om mer pengar till välfärden. Detta via ett riksdagsinitiativ.

M har krävt 3 miljarder kronor till välfärden, ett förslag som stöds av SD, medan KD krävt 6,7 miljarder kronor och V minst 10 miljarder kronor.

Nu står det alltså klart att det blir 5 miljarder kronor extra varav 3,5 miljarder ska gå till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna under 2020. I rena siffror handlar det enligt Emil Källström (C) om 12 miljoner kronor extra för en snittkommun.

Enligt honom har satsningen varit planerad oavsett kravet från oppositionspartierna.

– Men skeendena den senaste veckan har tydliggjort behovet av att visa vad som ändå var på gång, säger han.

750 miljoner kronor extra till rättsväsendet

750 miljoner kronor extra ska också gå till rättsväsendet. Bland annat får domstolarna och Kriminalvården mer pengar. 180 miljoner kronor ska också gå till Migrationsdomstolarna för att kunna minska handläggningstiderna.

Under presskonferensen sa Miljöpartiets ekonomisk-politisk talesperson Karolina Skog att budgetsamarbetet mellan Januaripartierna är väl fungerande. Hon riktade också en känga mot oppositionen.

– Vi som står här förutsätter att Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna respekterar den budgetprocess som har tjänat Sverige väl. Moderaternas agerande den senaste tiden bryter mot väl etablerad praxis som i praktiken gällt i riksdagen sedan 1997, sa hon och fortsatte:

– För att långsiktigt säkra de offentliga finanserna och förtroendet för svensk ekonomi behövs en ordnad budgetprocess. Och det är inte genom att riksdagen sliter i anslag för innevarande år som vi säkrar en långsiktig och trygg finansiering av välfärden.