I slutet på 1990-talet utlovade Saab stora investeringar i Sydafrika i utbyte mot att landet köpte in 26 Jas-plan i ett så kallat motköp.
Men de stora investeringarna som skulle resultera i nya sydafrikanska arbetstillfällen uteblev. Istället satsade Saab och företagets partner BAE bland annat 70 miljoner i företaget Hivex, ett företag som framställde maskiner som påstods kunna bota hiv med hjälp av radiovågor, och de många utlovade nya jobben i landet uteblev.
”Känns förfärligt”
Och reaktionerna efter torsdagens program har varit många. Karin Wiborn, generalsekretare i Sveriges Kristna råd, minns den diskussion som pågick inom kyrkan och som resulterade i ett seminarium kring vapenexport 2010. Hon är upprörd efter att ha sett programmet.
– Jag gick in och såg vad vi skrev 2010, och känslan efter att ha sett programmet var att: ”Jaha, så här blev det.” Det känns förfärligt.
Karin Wiborn menar att det nu är dags för Sverige att göra upp med det som hände under Jas-affären, och vill se ett regelverk vad gäller de så kallade motköpen.
– Allt måste fram i ljuset, vi måste göra upp med vår del. Vad gäller motköp är det svårt när man blandar ren handel med bistånd. Från Saabs sida sa man sig vara redo att bidra till utvecklingen i landet, men det blev ju tvärtom. Det är besvärligt när det handlar om att sälja vapen och när man ger sig in i projekt man inte hanterar. Det borde finnas ett regelverk.
”Anskaffningen snedvriden”
Även Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, anser att motköp är ett problematiskt fenomen.
– Motköp är en konstig figur, något som man inom EU försöker arbeta bort, då det gör att den rena affärsmässigheten i anskaffningen av krigsmateriel blir snedvriden.
Enligt Allan Widman är det dock riskabelt för Sverige att ensamt lagstifta kring fenomenet.
– Jag tror att det är väldigt svårt för Sverige att ensidigt göra det här. Det skulle riskera att slå ut den svenska försvarsindustrin.
Att det är önskvärt med en gemensak EU-lagstiftning kring fenomenet rådet det dock ingen tvekan kring, och enligt Allan Widman pågår det för närvarande ett arbete inom unionen kring frågan.
– EU håller på att ta steg mot ett regelverk och ett sådant arbete kommer att fortsätta att bedrivas. Men ska man få till stånd något liknande så måste man se till att alla länder behandlas lika.
”Risker med motköp”
Även Mikael Oscarsson, före detta försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och numera riksdagsledamot, ställer sig tveksam till fenomenet motköp vad gäller affärer inom försvarsindustrin.
– Generellt anser jag att motköp inte är bra, då de leder till många risker eftersom de är svåra att överblicka. Avtalet kanske slöts för många år sedan och det tar lång tid för det att implementeras. Det här kan leda till missförstånd och att saker och ting inte blir som man tänkt sig från början.
Mikael Oscarsson ställer sig positiv till en lagstiftning mot motköp, men anser precis som Allan Widman att Sverige inte ensidigt kan införa en sådan.
– Svensk vapenindustri kan inte ensamt ta det här steget. Men jag vet att man strävar efter det här inom EU och vi behöver komma överens på EU-nvå om en gemensam lagstiftning. Det vore bra om man kunde komma bort från det här så att affärerna blir mer rena.