Den nya regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna fattat beslut om att skrota enprocentsmålet, det vill säga målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI, ska avsättas till bistånd.

Frågan om Sveriges bistånd var en av knäckfrågorna i regeringförhandlingarna efter valet. M och SD ville sänka biståndet medan KD och L ville hålla fast vid enprocentsmålet.

– Jag tycker att man ska komma ihåg en sak och det är att vi inte bara kan prata om hur mycket pengar vi lägger på bistånd, vi måste också titta på kvaliteten och resultat. Och det är vår övergripande ambition här, säger Johan Forssell och fortsätter:

– Vi tycker helt enkelt att det finns andra prioriteringar att ha hänsyn till, inte minst här hemma i Sverige.

I stället för att sätta upp ett mål om att en procent av BNI ska gå till bistånd till andra länder, vill regeringen och SD att Sveriges bistånd fastställs i treåriga budgetramar.

– Generellt sett så har vi pekat på att de här stora kärnstöden till FN och sagt att vi vill minska dem lite grand, och i stället prioritera civilsamhällens arbete, säger Forssell.

Främja återvandring

I Tidöavtalet – samarbetsavtalet mellan M, KD, L och SD – framgår dessutom att biståndet ska användas som ett verktyg för att främja återvandring. Det handlar bland annat om att biståndspengarna till de länder som i dag inte tar emot sina medborgare som utvisats från Sverige ska kunna villkoras.

Forsells förhoppning är att ett villkorat bistånd ska fungera som ett incitament för staterna att ta emot sina medborgare.

– Det här är ingen mirakelmedicin men det kan vara ett verktyg, bland flera andra, för att få återvändandet att fungera bättre än vad det gör i dag, säger Forssell och fortsätter:

– Det är en grundläggande princip att svenska skattebetalare som skickar pengar till andra länder också kan ställa krav på de länderna, säger han.