Sverige och Tyskland är två länder som hittills tagit en stor del av ansvaret när det gäller att ta emot kvotflyktingar.
– Det här är en fråga som vi tillsammans med Tyskland har drivit i ett halvårs tid för att försöka få ett genombrott vad det gäller att fördela ansvaret på ett bättre sätt. Nu får vi se hur långt man kommer i dag, för Sveriges del är det här en framgång i så fall, säger Johansson till SVT:s Gomorron Sverige.
”Värsta humanitära krisen”
Morgan Johansson nämner två viktiga delar i EU-kommissionens förslag. Dels handlar det om kvotflyktingar, där man hämtar människor från flyktinglägren, dels om att fördela de flyktingar som kommer spontant till EU.
– Det ska man ju veta att det man nu ser i Mellanöstern är den värsta humanitära krisen i vår tid. 1,2 miljoner flyktingar bara i Libanon, det är dubbelt så många som EU tar emot i hela Europa, säger Johansson som nyss kommit hem från Libanon.
Den kontroversiella Dublinförordningen, enligt vilken flyktingar ska få sin asylansökan prövad i det första EU-land de kommer till, vill han i dagsläget inte ändra på:
– Så länge vi har Dublinförordningen så gäller den. Men ska vi gå över till ett annat system så är vi beredda att diskutera det.
Att få till en kvotering vore ”ett stort steg att ta för Europa”, anser han.
– Det finns en kraft i frågan, de allra flesta ser vilka behov som finns. I grunden handlar det om att leva upp till sina värderingar om humanitet och solidaritet.
EU-parlamentariker: Myrsteg
EU-parlamentarikern Malin Björk (V) är dock kritisk mot hur EU-kommissionens förslag blev.
– Som helhet tycker jag att det är myrsteg om Europa ska ta sig till anständighetens gräns för ett ansvarsfullt flyktingmottagande
Hon anser även att satsningen på gränspatrullerings operationen Triton är felaktig.
– Jag fullständigt motsäger mig den upptrappning av de repressiva och militära åtgärderna som finns med i den här rapporten. De resurserna borde styras mot ett värdigt flyktingmottagande.
RK efterlyser fler åtgärder
Anki Carlsson, chef för Svenska Röda korsets migrations- och integrationsenhet, tycker att fler konkreta åtgärder behövs:
– Fokuset som vi ser ligger ju väldigt mycket på att bekämpa smugglingen och gå på flyktingbåtar. Det tycker vi är fel fokus. Vi tycker man måste jobba mer med konkreta förslag, som att titta på hur man kan använda humanitära visum för att ge möjlighet för fler att komma till Europa utan att riskera livet på det här sättet och även familjeåterförening är en sådan sak.
Hon pekar på att det redan finns möjligheter att använda humanitära visum, vilket vissa länder också gör. Sverige kan vara en stark röst för att driva frågan, anser hon och efterlyser också en räddningsaktion ”värd namnet” ute på Medelhavet.