Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet. Foto: Pressbild

Jurist: ”Man måste bedöma vad som är en kränkning”

Publicerad

Flera medlemmar har polisanmält att de blivit uthängda på en rasistisk hatsajt. De kallas ”demokratiterrorister”, något som gör det svårt att säga om det faller under brottsrubriceringen förtal, enligt juristen Ängla Eklund.

– Det är inte säkert om det här innebär att man hängt ut någon som brottslig eller klandervärd, säger hon.

6.000 medlemmar i Facebookgruppen ”Propagandacentralen” listas med namn på hatsajten Gangrape Sweden. Medlemmarna utmålas som vänsterextremister och ”demokratiterrorister”

Ängla Eklund är jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet. Hon säger att bedömningen av vad som är en kränkning avgörs från fall till fall när det gäller PUL, Personuppgiftslagen.

– För att det ska omfattas av PUL i sådana här fall så krävs generellt att uppgifterna har behandlats på ett sätt som utgör en kränkning för den enskilda. Det går inte att säga vad som generellt är en kränkning utan man gör en bedömning i varje enskilt fall. Det brukar vara kriterier som vad syftet med publiceringen är och vilken typ av uppgifter det är, vilken information som publicerats och hur länge den legat ute, säger hon.

Kan bli svårt att hävda

En anonym medlem i gruppen som polisanmält uthängningen säger att polisen i samråd med åklagaren uppmanat personen att anmäla för förtal.

– Men de var inte helt säkra eftersom det i så fall skulle grunda sig på att vi kallats terrorister med förledet demokrati. 

Ängla Eklund säger att det kan bli svårt att hävda att terrorist i det här fallet är något negativt.

– För att något ska utgöra förtal krävs att man hänger ut någon som brottslig. Att begå terrorbrott är olagligt, men man måste förankra det i kontexten. Frågan är om det är någonting som får allmänheten att uppfatta den här personen annorlunda än innan. Här används det ju i en kontext som egentligen är positiv, men som för dem blir negativ.

”Beror på vems bord det hamnar på”

Hon säger att en polisanmälan för brott mot PUL skulle kunna nå fram till åtal beroende på hur man hanterar fallet.

– Det är svårt att säga hur polis och åklagare kommer att hantera dessa anmälningar. Det beror på om det här anses utgöra ett brott enligt PUL eller inte. Jag tror det viktigaste är att man anmäler. Sedan är det väldigt många drabbade och det kan påverka bedömningen också i vissa fall. PUL ger tyvärr inte jättehöga skadestånd även för relativt allvarliga kränkningar, men ofta är det inte därför man anmäler utan för upprättelsen. Man ska heller inte missa att om polis eller åklagare lägger ner anmälan finns en möjlighet att stämma civilrättsligt.

Hur vanligt är det att man blir fälld för en sådan här uthängning?

– Vi har inte sett någon praxis när det gäller sådana här fall, PUL prövas ganska sällan mellan privatpersoner. Det vanligaste är granskningar som görs av Datainspektionen efter anmälningar från privatpersoner.

Finns det något annat man kan göra?

– Det är bra att kontakta plattformen, för att se om de kanske kan ta bort sidan. Datainspektionen kan konstatera om en behandling av personuppgifter är laglig eller inte. Det är ju problematiskt att man inte vet vem som står bakom sidan. Men jag tycker man ska polisanmäla ändå, i de fall där man anser att man blivit utsatt för ett brott. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.