Han har alltid varit skeptisk till att adress och telefonnummer läggs ut på nätet utan att man själv har någon kontroll över det. Därför blev han väldigt optimistisk när GDPR kom 2018 och tolkade förordningen som att den verkade inriktad på att skydda den typen av uppgifter.

Men när han tog del av den svenska kompletteringslagen till GDPR, dataskyddslagen, hajade han till.  

– Den deklarerade något som är otillåtet, att svensk rätt har företräde framför EU-rätten.

Grundlagen skulle gälla över GDPR. Även myndigheten som ska granska att lagen följs, Datainspektionen, ifrågasatte när lagen kom till om just den delen var förenlig med EU-rätten.

Walter Guldbrandzén ville få dataskyddslagen prövad och lämnade in ett klagomål mot Ratsit till Datainspektionen.

Anmält Sverige till EU-kommissionen

Nästan en tredjedel av klagomålen som kom in till Datainspektionen under GDPR:s första år handlade om populära tjänster som Eniro, Mrkoll, Ratsit, Merinfo och Lexbase, enligt en rapport från myndigheten.

Guldbrandzén fick samma svar som de andra som klagat: Att sajterna har utgivningsbevis vilket ger dem samma grundlagsskydd som medier. De omfattas inte av GDPR och Datainspektionen kan därför inte granska dem. Man skriver även att myndigheten uttalat sig kritiskt till att sajterna kan få grundlagsskydd genom utgivningsbeviset.

– Det är ju det som hela GDPR syftar till att förhindra. Att företag ska kunna ta ens personuppgifter och mot ens vilja och vetskap publicera det på nätet och göra business på det. Det är ju precis det de här företagen gör, säger Guldbrandzén, som är politiskt engagerad i Liberalerna men driver fallet privat.

Han överklagade svaret till förvaltningsrätten, men enligt rätten kan han inte överklaga det då det inte är ett beslut. Man konstaterar även att sajterna inte påverkas av GDPR.

I maj 2018 anmälde Walter Guldbrandzén Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU-rättens grunder och väntar ännu på svar. SVT Nyheter har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för en kommentar.

Ratsit: Vi tar bort den som önskar

Walter Guldbrandzén har inte hört av sig direkt till Ratsit och på sajten framgick det inte att man kan bli borttagen. Men när SVT Nyheter kontaktar Ratsit säger man att det visst går och att man sen 2018 tar bort personer som hör av sig och önskar det. Efter intervjun lägger man även till den informationen på sajten.

Enligt bolagets vd Anders Johansson hade man kunnat publicera namn och adressuppgifter även om man hade omfattats av GDPR, så länge man tar bort folk som önskar det.

– Även om man tar bort sina uppgifter på nätet, försvinner man ju inte i Sverige ändå för det är ju bara att ringa till Skatteverket och fråga. Så rätten att bli glömd fungerar ju inte i Sverige på samma sätt som i andra länder.

Han beskriver Ratsit som ett medium som Aftonbladet och SVT.

– Vi vill förse svenska folket och företag med information så att deras vardag blir lättare.

Tjänsten har en miljon unika besökare i veckan. Han upplever att många har stor nytta av tjänsten som adresskatalog men även som ett verktyg för granskning.

– Öppenheten har mängder med fördelar, fler än nackdelar, och jag tror samhället också tycker det. Så länge den breda massan tycker det kommer det att vara så.