Efter dödsskjutningen av Nils Grönberg, känd som “Einár” har en bild som påstås föreställa honom efter skjutningen börjat spridas. Den är inte verifierad och det är således oklart om bilden är från det tillfället eller föreställer någon helt annan.
Det här är inte första gången liknande bilder får spridning. Efter terrorattacken på Drottninggatan spreds bilder på döda kroppar på sociala medier och samma sak skedde efter dödsskjutningen av en polis i Biskopsgården.
Döda har ingen ”integritet”
Men i dag finns det ingen lag som reglerar spridning av bilder på döda.
De två regler som berör ämnet är olaga integritetsintrång och förtal av avliden. Men olaga integritetsintrång omfattar inte döda personer. Och vid förtal av avliden krävs det att spridningen måste innebära att bilden på den döde också innehåller uppgifter som kan klassas som förtal, och bilder på döda människor bedöms i regel inte så.
”Bestämmelsen borde utvidgas”
Enligt Mårten Schultz, som tidigare skrivit om ämnet i en debattartikel i Dagens Nyheter, bör regeln om olaga integritetsintrång utvidgas. De anhöriga borde, precis som vid regeln om förtal av avliden, kunna ta över den avlidnes intresse att skydda sin integritet.
– Det är ju inte alltid så att folk som sprider bilderna vill något dåligt. Ofta är det ju någon form av sensationslystnad, att man vill åt nån skräck-effekt eller helt enkelt bara är nyfiken. Då tror jag att en utvidgning av bestämmelsen skulle kunna komma åt sådan här aningslös spridning där folk bara inte tänkt igenom det hela. Det skadar de efterlevande och den värdighet som döda personer faktiskt förtjänar.
Men varför ser lagen ut som den gör och vilka konsekvenser kan det få? Starta videon för att höra Mårten Schultz, professor i civilrätt, förklara mer i klippet ovan.