Kriminalvården vädjade om ytterligare 750 miljoner och får nu 300 miljoner. Anledningen är för att budgetföränringarna delas in i olika delar, förklarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en presskonferens.

– Vi tar delar av det nu under våren och återkommer till de andra frågorna inför hösten, säger Strömmer.

Mellan 2017 och 2022 har medelbeläggningen (summan av antalet vårddygn/antalet dagar) för intagna i häkte och anstalt ökat med ungefär 40 procent. Totalt var medelbeläggningen 7 600 personer under förra året, till och med i mars i år låg den siffran på 2 800.

Beräkna platser

Kriminalvården har fått i uppdrag att beräkna hur många platser som kommer att behövas och enligt Richard Jomshof (SD) är inte den uträkningen klar.

– Målet är att Tidöavtalet ska realiseras och det kommer att kosta pengar, säger Jomshof.

Det innebär att Kriminalvården på lång sikt kommer att få ännu mer pengar.

Att hela paketet inte presenteras ser Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi som ”bekymmersamt” och uppger för TT att ”regeringen inte tar Kriminalvårdens signaler på allvar”.

50 miljoner mer till Säpo

Det ökade terrorhotet mot Sverige gör att Säkerhetespolisen får 50 miljoner extra. Enligt Strömmer handlar det om ett ökat fokus mot Sverige från våldsbejakande islamistiska grupper som kan kopplas till desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst och koranbränningar.

– Säkerhetspolisen ser att utvecklingen i världen bidrar till ett generellt växande extremism i Sverige och det man kallar för ett bredare författningshot, naturligtvis ytterst allvarligt. Vi ser också att det finns en växande klyfta och ökande misstro mellan grupper, säger Richard Jomshof.