Totempålen hamnade i Sverige under lite diffusa omständigheter för 77 år sedan. Nu ska pålen bevaras för efter- världen i ett museum i byn Kitamaat.
Totempålen restes ursprungligen 1872 för att berätta om den svåra tid då smittkoppor drabbade indianstammen.
-Pålen representerar deras överlevnad och har en stark magisk innebörd, säger museichefen Anders Björklund.
Hövdingaättlingar på plats
Louisa Smith, en av de 13 indianer som fanns på plats, är ättling till hövding G'psgolox som lät resa pålen.
-Den gamla pålen har lyckats ena våra kulturer, sade hon i ett känslosamt tal.
I början på 1900-talet tvångsflyttades Kitlopefolket till byn Kitamaat där de gick samman med folkgruppen haisla.
Haislaindianernas talesman Geraldo Amos, även han ättling till hövdingen, utlovade ett hejdundrande firande i Kitamaat på Kanadadagen den 1 juli, då trummorna ska dåna till grannbyarna.
-Nu ler våra förfäder igen, sade Geraldo Amos och visslade fram ett örnskrik.
Ny påle
En delegation haislaindianer kom 1991 till Stockholm för att kräva pålen tillbaka och 1994 beslutade regeringen att den skulle återföras som gåva.
En mästersnidare från haislaindianerna gjorde år 2000 en kopia av den gamla totempålen och i dag restes kopian utanför Etnografiska museet.
Den nio meter långa pålen i cederträ kommer att skeppas ut från Göteborg för att senare anlända provinsen British Columbia i nordvästra Kanada.