SVT har tittat på SCB:s statistik över deklarerade inkomster av kapital och jämfört med deklarerade förvärvsinkomster från inkomståret 1991 ända fram till 2016. Vi kan då se att medan kapitalinkomsterna har ökat med 6,1 procent varje år, så har förvärvsinkomsterna ökat med 3,9 procent per år. Kapitalinkomsternas betydelse ökar alltså år för år.

De med lägst inkomst har fått det bättre

Samtidigt är det inte helt oomstritt vad olika kapitalskatter betyder för samhällsekonomin i stort. Och när inkomstskillnaderna har ökat i Sverige på senare har även de som har de allra lägsta inkomsterna i Sverige också fått det bättre. De ökade inkomstskillnaderna förklaras alltså främst av att de som har det allra bäst har dragit ifrån den övriga befolkningen.

Ökade inkomstskillnader är inte vad en socialdemokratisk regering önskar sig, ändå har regeringen inte agerat för att återinföra kapitalskatter som en gång fanns i Sverige.

”Inte så lätt beskatta kapital”

– Det är ju inte heller så lätt att beskatta kapital, eftersom kapital är lättrörligt och vi lever i en alltmer globaliserad ekonomi. Å andra sidan har vi nu fått ett bättre informationsutbyte med andra länder, så nu har vi har bättre koll på kapitalet. Det gör att om det finns utrymme för en mer genomgripande skattereform i Sverige så bör vi även diskutera kapitalbeskattningen, säger Magdalena Andersson.

Finansministern säger alltså att det kan diskuteras om man ska beskatta kapitalet hårdare, men att det i sådana fall måste göras upp i en uppgörelse över blockgränsen. Detsamma gäller även fastighetsskatten, som i dagsläget anses alltför impopulär bland väljarna.