Ett halvår tidigare hade mamman till Patrik Borgqvists son Oscar gått bort i cancer. Oscar hade flyttat till pappa och börjat på en ny skola i Olofström i Blekinge.

– Det var här inne de hittade Oscar. Han hade riktigt många knivstick, säger Patrik Borgqvist när han går i skogen där sonen dödades av en jämngammal skolkamrat i mars 2017.

Patrik hade pratat med sin son i telefon när han var på väg hem från skolan. När han inte kom hem körde Patrik ut och letade tills han såg polisavspärrningarna.

Kniv den vanligaste våldsmetoden

Oscar blev ett av 42 offer för det dödliga knivvåldet 2017, det senaste år som det finns statistik från.

Mellan 2011 och 2017 dödades 267 personer i knivvåld. Samma period dödades 190 personer med skjutvapen. Under många år har det dödliga våldet skördat runt hundra offer per år.

Trots att dödsskjutningarna ökat kraftigt i Sverige, är kniv fortfarande den vanligaste våldsmetoden. Precis som i många länder i norra Europa.

Brå: Har skett en ökning

En minskning av knivdödligheten skedde under tidigt 1990-tal i kombination med att alkoholkonsumtionen gick ner.

– Efter det har man sett både ökningar och minskningar, säger Jonas Öberg, utredare på Brå som kartlägger det dödliga våldet i Sverige.

Men han ser en viss förändring nu när det gäller antalet knivdöda.

– De senaste fyra-fem åren har det skett en ökning. Det går däremot inte att dra några slutsatser, säger han.

Slår mot fler grupper i samhället

Skjutningarna sker främst i utsatta områden och drabbar oftare personer i den gängkriminella miljön.

Knivvåldet slår mot fler grupper i samhället. Det sker ofta i bostäder, i nära relationer och bland socialt utsatta personer.

Men får sällan samma uppmärksamhet som dödsskjutningarna.

– Det är tråkigt att inte den här typen av dödligt våld kommer fram i paritet med hur vanligt det är, säger Jonas Öberg.

Vill söka prövning i EU-domstolen

Exakt vad som hände den här dagen i mars, vet inte Patrik Borgqvist.

Skolkamraten har erkänt att han dödade Oscar, men eftersom gärningsmannen var under femton år kunde han varken åtalas eller dömas. En så kallad bevistalan hade kunnat hållas för att klarlägga skuldfrågan utan att straff dömts ut. Men en sådan väcktes inte av varken socialnämnden, Socialstyrelsen eller den misstänktes vårdnadshavare, alltså de som kan begära en sådan.

Därför vill Patrik Borgqvist söka prövning i EU-domstolen, för att få svar på alla sina frågor.

Pappan ryser när han hör hur många som dödas i knivvåldet varje år.

– Det ska inte behöva hända att man ska få se sin son ligga där, död, säger han.