– Problemet är likvärdigheten, menar Kjell-Ollof Feldt. De duktiga eleverna söker sig till samma skolor, det gör att de halvbra skolorna dräneras på bra elever, och dras ner till fler och fler problemskolor. Det måste dagens politiker våga sätta stopp för.

Kjell Olof Feldt var den kanske viktigaste personen inom socialdemokratin som banade väg för privata friskolor, konkurrens och mångfald inom välfärden. Han provocerade många partivänner genom att bli ordförande i friskolornas riksförbund.

Men när han såg hur de stora koncernerna bredde ut sig på de små friskolornas bekostnad hoppade han av. Och i dag är han öppet ångerfull över den politik han varit med om att föra.

– Ja, valfriheten blev fel, i varje fall som den fungerar. Jag vet inte hur vi tänkte...jag var i och för sig inte med och gjorde reformen men jag har stött den i alla år, jag har varit ordförande i friskolornas riksförbund, men ...

Nu säger du att det blev fel med valfriheten?

– Ja, eftersom starka barn söker sig till samma skolor, och det har naturligtvis vissa friskolor kunnat utnyttja. Därför har vi fått en skola som inte alls är så likvärdig som vi vill att den skall vara.

Debatten handlar om vinst och pengar

Kjell Olof Feldt tycker det är fel att den politiska debatten handlar så mycket om vinster och pengar.

Det finns exempel på hur friskolor tjänat pengar på ett stötande sätt, tycker han, men han saknar en diskussion om det han tycker är viktigare – hur man skall få en likvärdig skola. Där inte skillnaderna mellan skolor ökar. Och betygsresultat blir avhängigt av vilken familjebakgrund man har.

I dag visar SVT nya siffror där rekordmånga barn förra våren inte klarade behörighet till gymnasieskolan. 13,1 procent av grundskoleelevernas slås ut, och får sina livschanser allvarligt försämrade.

Mer resurser räcker inte

Alla partier säger att de vill satsa på skolan. Moderaterna talar om mindre klasser, Alliansen lovar mer pengar till fler förstelärare och ännu fler av förstelärarna skall lockas ut till områden och skolor med dåliga resultat. Feldts eget parti Socialdemokraterna går till val på att tvinga friskolor att ha lika hög lärartäthet som kommunala skolor och man vill också se mindre klasser, och mer stöd till utsatta elever.

Mer resurser alltså, men Kjell Olof Feldt tror inte att det hjälper. Sammansättningen av elever i klasserna och skolan är viktigare än resurser, säger han.

– Man har studerat lärartäthet och klasstorlek och sett vilka samband som finns med skolresultaten, och det är svårt att hitta något. Däremot vet vi att i skolor med en viss kritisk massa välmotiverade barn går undervisningen väldigt bra även om man inte har så många lärare. Då uppstår läget att man kan klara sig på mindre resurser, och ändå räcker pengarna också till en vinst.

Är det då en bra affärsidé att samla alla de studiemotiverade barnen i samma skola?

– Det är det och det kommer det fortsätta vara om ingen gör något, säger Feldt.

Nu hamnar du väl vänster om vänstern när du säger så?

– Ja, jag gör visst det men jag får väl hamna i den gropen också.

Jag trodde du var högersosse?

– Det är jag också! säger Feldt blixtsnabbt.

Politiskt mod

Han efterlyser politiskt mod och förslag som handlar om elevströmmar.

– Det är inte lätt att ta i från någon rätten att välja när man en gång fått den. Det är ju populära reformer, säger Kjell-Olof Feldt.

– Jag vet att det kan vara politisk harakiri att ifrågasätta det fria skolvalet. Men något måste göras om man skall stoppa utvecklingen.