Regeringens klimathandlingsplan mötte kritik från flera håll, både från miljöorganisationer och den politiska oppositionen i riksdagen. Handlingsplanen innehöll inga konkreta åtgärder som på kort sikt kan kompensera de ökade koldioxidutsläpp, som följer av den minskade reduktionsplikten.
Från årsskiftet genomförs ju en kraftig sänkning av reduktionsplikten, den lagstadgade iblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Syftet är att bensin och diesel ska bli billigare, ett vallöfte från flera av partierna i regeringsunderlaget, men också en åtgärd som leder till ökade utsläpp av växthusgaser.
De som trott att regeringen i sin klimathandlingsplan skulle lägga förslag som i närtid kompenserar för dessa utsläppsökningar blev besvikna.
Kolliderar med vallöften
Det är tydligt att regeringen nu helt och hållet har fokus på 2045, då Sverige ska ha nollutsläpp.
De mer kortsiktiga målen tycks alltså mer eller mindre ha övergetts. De kolliderar med vallöftena om sänkta bensin- och dieselpriser och regeringen väljer att försöka uppfylla vallöftena.
I stället pratar regeringen i praktiken enbart om de långsiktiga klimatmålen. Och från statsministern är budskapet det samma som tidigare. Den enskilt viktigaste åtgärden för svensk klimatpolitik är utbyggd kärnkraft, säger Ulf Kristersson. Reduktionsplikten är ett stickspår, tycker han och regeringen. Genom utbyggd kärnkraft skapas förutsättningar för den elektrifiering som, enligt regeringen, ska leda till att man når nollutsläpp till 2045.
Oppositionen rasar
Inte oväntat rasar oppositionen mot regeringens klimathandlingsplan. Framför allt är det konkreta åtgärder i närtid som efterlyses.
Centerpartiet och Miljöpartiet är så kritiska att de redan på torsdagen lämnat in en begäran om misstroendeomröstning mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L). En sådan omröstning kan hållas den 17 eller 18 januari, när riksdagen öppnat efter jul- och nyårsledigheten.
Även Vänsterpartiet stödjer en misstroendeförklaring, medan Socialdemokraterna vill analysera klimathandlingsplanen ytterligare innan man ger definitivt besked.
Det skulle dock inte vara överraskande om även Socialdemokraterna i slutändan bestämmer sig för att rösta för att avsätta klimat- och miljöministern.
Frågan är dock hur spännande en sådan omröstning blir. Regeringen har stöd av 176 av riksdagens ledamöter, oppositionen 173. För att vinna en misstroendeomröstning måste oppositionen samla 175 ledamöter och inget tyder på att det kommer att gå.
Ska ses som en politisk markering
Misstroendeomröstningen ska därför främst ses som en politisk markering från oppositionen sida mot regeringens klimatpolitik. Ett sätt för oppositionen att trumma in budskapet att Kristerssons regering ökar Sveriges koldioxidutsläpp.
Hur det påverkar väljaropinionen är oklart. För väljare till höger, som röstar på exempelvis Moderaterna eller Sverigedemokraterna, är inte klimatfrågan särskilt avgörande. För dessa väljare betyder snarare sänkta drivmedelspriser mer. De lär alltså inte påverkas särskilt mycket av denna debatt.
Men Moderaterna har också som uttalad strategi att i nästa val försöka locka fler storstadsväljare och kvinnliga väljare, och dessa väljargrupper är sannolikt mer känsliga. För dem spelar klimatfrågan en större roll och en ihållande kritik mot regeringens klimatpolitik kan göra det svårare för Kristersson att övertyga dessa väljare i nästa valrörelse.