Försäljningen av kläder har i snitt minskat med närmare 17 procent och skor med 30 procent under mars till oktober, jämfört med samma period förra året, enligt siffror från Svensk Handel. 

– Under coronapandemin har e-handeln vuxit explosionsartat men det täcker inte upp för det försäljningstapp som vi har sett i de fysiska butikerna, säger Gabriella Wulff, konsumtionsforskare på Göteborgs Universitet.

Större miljöbov än flyg och sjöfart

I alla led släpper modeindustrin ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Fabriksutsläpp av kemikalier orsakar förorening av mark och vattendrag i de fattiga länderna där en stor del av textilproduktionen är förlagd.

– Vi kan se att 80 procent av klimatpåverkan kommer från produktionen. Så varje plagg som inte tillverkas är en klimatvinst, säger Jonna Elofsson Bjesse, miljövetare och kommunikationsansvarig på föreningen Medveten konsumtion.

Trots ökad medvetenhet om miljöpåverkan har branschens produktion fortsatt växa de senaste åren, mycket på grund av konceptet “fast fashion”, eller snabbmode, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg. Idag tillverkas mer än dubbelt så många plagg globalt som för bara 20 år sedan, enligt forskning.

Konsekvenser i textilfabrikerna

Under coronavåren riktades stark kritik mot flera av de stora globala klädkedjorna som ställde in ordrar och undvek att betala, trots att kläderna redan var tillverkade hos textilfabrikerna. 

Bara i Bangladesh hade över en miljon textilarbetare blivit av med sina jobb redan i slutet av mars och många fabriker har helt tvingats stänga.

Många aktörer på den svenska modebranschen har nu valt att anpassa sig efter det nya läget genom att minska beställningsvolymerna.  

– Tillfälligt stagnerar trenden med “fast fashion” och korta livscykler men på sikt kan det komma tillbaka när vi får tillbaka våra sociala sammanhang, förutspår konsumtionsforskaren Gabriella Wulff.