Nej, det handlar vare sig om champagnefrukostar eller spabad. När Migrationsverket köper in asylboenden är det tänkt att motsvara vandrarhemmens enkla standard. Det ekonomiska utrymmet för stora vinster borde med andra ord vara begränsat eftersom det helt enkelt inte ska rymmas inom ersättningen. Så vägen till vinster går genom att skära i kostnader – och/eller trycka in fler bäddar.

Så hur står sig då lönsamheten för de asylboenden som SVT granskat jämfört med de vanliga vandrarhemmen? Svaret på den frågan är. ”Jorå – prima liv!”

Slår lyxigare branscher

När vandrarhemmen ofta når en knapp procent i vinstmarginal (median), alltså en krona i vinst per omsatt hundralapp, och de mest framgångsrika når knappt 13 kronor (övre kvartil) så överträffas de lätt av asylboendena.

SVT:s granskning visar att varannan omsatt krona blir vinst hos flera aktörer, alltså fyra gånger så mycket som lönsamhetstoppen hos vandrarhemmen.

Inte ens om man jämför med den lyxigare hotellbranschen når man upp till asylboendenas lönsamhet. Det är vanligt att hotell knappt når en vinst på två av hundra omsatta kronor, medan de allra lönsammaste hotellen når en vinst på nio av hundra omsatta kronor. Återigen är dessa mer exklusiva ”sängplatser” frånåkta av asylboendena.

”What happens att the asylboende stays at the asylboende”

Vad vet vi då om kvalitén på asylboenden? Problem på asylboendena hanteras lokalt av Migrationsverkets kontor på platsen – utan en rapportering uppåt i organisationen – om problemen blir lösta. En sammanställning över kvalitén på den tjänst Migrationsverket köper in finns alltså inte – En sammanfattning: ”What happens att the asylboende stays at the asylboende”.

Men även om de granskade asylboendena har en acceptabel standard så infinner sig naturligtvis ett antal frågor utifrån SVT:s granskning. Är det rimligt att det räcker att satsa 41.000 kronor (inventarier) mer på ett år för att radikalt kunna öka vinsten till över tio miljoner kronor på ett år.

Visserligen måste man ha fler anställda – men det betalar sig genom att ta in fler flyktingar. Vinsten landar sedan geografiskt långt ifrån flyktingförläggningen. I ägarens andra verksamhet – i SVT:s exempel – på en kursgård som andas skönare upplevelser än vandrarhemmets?

Många vinnare

Men har Migrationsverket något val när ett boende kvalificerar sig för upphandlingen? I en värld där antalet flyktingar uppdateras med fem minuters intervall på Migrationsverket skärmar i ”kommandocentralen”? Finns det då om också reglerna för upphandling ska följas en möjlighet för myndigheten att bli en bra köpare av sängplatser?

Det vi däremot vet är att vi hittar många vinnare bland ägarna till asylboenden. Något som har blivit en snabb sängväg till miljonvinster.

Källa: VISITA ”Lönsamhet 2012”