Ställningstagande för en kortare arbetstid är i sig inte nytt. Kommunal fattade ett kongressbeslut om att aktivt verka för 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön redan 2022.

I rapporten ”Tid för förändring” vänder man sig mot vad som beskrivs som en seglivad myt – att en arbetstidsförkortning skulle vara en alltför kostsam samhällsreform.

”Tvärt om indikerar forskningen att generella arbetstidsminskningar ofta kan kopplas till högre tillväxt och ökade skatteintäkter men även minskad stress och bättre balans mellan arbete och privatliv för den enskilde”, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Leg eller förhandling

På DN Debatt skriver fackförbundet att deras medlemmar i dag inte orkar jobba heltid. Majoriteten av landets arbetare saknar dessutom möjligheten att arbeta hemma och att ha flexibla arbetstider vilket gör att man ser en arbetstidsförkortning som en rättvisefråga.

Kommunal skriver att att en arbetstidsminskning skulle kunna genomföras antingen via lag eller genom att centralorganisationerna förhandlar fram ett nytt avtal som blir normerande för hela arbetsmarknaden.

Svensk Näringsliv varnar

Debatten om förkortat arbetstid har seglat upp som en het politisk fråga efter att bland annat Socialdemokraterna och Vänsterpartiet flaggat för att man kan komma att driva frågan.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har varnat för att en lagstadgad arbetstidsförkortning kan få negativa konsekvenser för svensk ekonomi.

Enligt organisationens beräkningar skulle en förändring från 40 till 35-timmarsvecka leda till ett produktionsbortfall på 8 procent och sänkt bnp med 500 miljarder per år. Man anser också att det skulle skapa stora bemanningsproblem i välfärdssektorn.