– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstidsförkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbetslivet i hela Europa, säger Strandhäll, som Socialdemokraternas arbetsgrupp för ett hållbart arbetsliv.

I Lördagsintervjun vill hon dock inte gå in på mer exakt hur förslaget kommer att utformas.

Partiet har tillsatt elva arbetsgrupper som till sommaren ska lägga fram förslag på ny politik inom olika områden, vilken partiets kongress senare ska rösta om. Nyligen sa även LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson i en intervju med DN att hon vill att LO ska driva frågan om förkortad arbetstid med ”full kraft”.

”Dåligt förslag”

Att Socialdemokraterna nu öppnar för arbetstidsförkortning får arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, som företräder privata företag i Sverige, att reagera kraftigt.

– Det är ett dåligt förslag, säger Mattias Dahl, vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, till SVT.

Organisationen har gjort en egen uträkning och hävdar, i ett inlägg på DN Debatt, att en förkortad arbetsvecka – från 40 till 35 timmar – skulle sänka svensk produktivitet med 8 procent, vilket motsvarar ett årligt BNP-bortfall på 509 miljarder kronor.

– Det skulle göra oss alla som individer och som samhälle fattigare, säger Dahl.

Ingen politisk majoritet

I en enkät som SVT Nyheter skickade ut i januari stod det också klart att Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill lagstifta om arbetstidsförkortning.

Men någon majoritet för att förändra arbetstidslagen finns inte i riksdagen.

Nyligen skrev den tidigare TCO-utredaren och ekonomhistorikern Mats Essemyr även en rapport om arbetstidsförkortning, på uppdrag av tankesmedjan Futurion, – med rubriken ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”.